Monthly Archives: maj 2011

05/31/11

jakten på det normala

Jag har jagat färdigt i skogen och har sett ut platser inom lagom avstånd för att en fotograf ska kunna följa med mig. Lite kondition måste fotografen dock ha för mycket planmark kommer det inte bli :)

Nu ska jag lyssna på dagens sändning av Kropp och Själ i P1 som handlar om Jakten på det normala. Spännande ämne! och på tal om det har jag läst någonstans att de flesta människor känner sig onormala. Med andra ord är det normalt att känna sig onormal medan man är onormal och man har känslan av att vara normal.

 

05/31/11

Ursprunglig Fitness- snart i en tidning nära dig

De närmaste dagarna kommer jag att få besök både av Ica Kuriren och Må Bra som vill göra reportage om Ursprunglig Fitness! Det är verkligen peppande och roligt att jag ska få och får dela med mig av min passion till andra. Min upplevelse av Ursprunglig Fitness är att jag leker i ett flow med naturen och jag inser att lika mycket som det är min styrka är det även en svårighet. Lek och flow kan jag inte lära och ge till andra. Det jag kan dela med mig av är inspiration och kunskap så att man själva kan prova sig fram och hitta sitt flow. Inspiration och kunskap ger jag genom att tydligt beskriva vad det är jag egentligen gör, vilken teknik jag använder och vad man bör tänka på för att inte skada sig. Så vad exakt är det jag sysslar med när jag försvinner in i skogen och kommer tillbaka några timmar senare med löv på kläderna, skrubbsår på armarna, lera på händerna och ett stort leende på läpparna?

Inför kurserna i Ursprunglig Fitness på Nolaskogs i augusti har jag förberett och, ja vad ska jag säga- paketerat? mina skogsturer till specifika övningar och rörelser. En dag på kursen kommer fokus ligga på balansträning, ett annat pass handlar om klättring, ett annat om hopptekniker osv. Inför intervjuerna med Ica Kuriren och Må har det bett mig välja ut 8- 10 övningar vilka ska vara med som träningsguider.

Jag ska nu ge mig ut i skogen för att hitta en bra slinga där jag kan göra dessa 10 övningar. När jag tränar själv är det ok att gå vilse och klättra i de träd jag råkar på, men med en fotograf och en reporter bakom mig tror jag det är bra idé om jag håller mig till ett, eller kanske två- tre, spår :)

05/30/11

Vackra Skaraborg

Hängt inne på biblioteket hela dagen har jag dock inte utan jag har även varit ute på utflykt. Jag och en vän begav oss till Ekedalens naturreservat i närheten av Tidaholm och gick där en slinga genom ett gammalt kalkbrott, hagar och en magiskt vacker bokskog (säg mig den bokskog som inte för en till sagornas värld?!). Jag som hela tiden trott att jag kommer lämna Skövde när studierna är slut börjar alltmer undra om inte Skaraborg är en bra plats att bo på… Naturen här är verkligen vacker och det bästa av allt är att det finns mycket av den på nära håll. Bor du i Skaraborg får du gärna tipsa om dina favoritplatser för då blir jag jätteglad!

05/30/11

sommarläsning

Sommarlovets första dag har firats med lång sovmorgon, bad och glassätande i solstolsläge… eller inte! istället begav jag mig genast till skolans bibliotek för att samla på mig litteratur att läsa i sommar. När jag ändå var där passade jag också på att skriva ut några intressanta artiklar om barfotalöpning och kostens betydelse för livslängden. Sommaren är för mig tiden då jag har tid och ork att läsa och denna sommar ska inte bli ett undantag. Ser redan nu fram emot tågresorna till familj, flyget till Kroatien och inte minst de lååånga resorna till Nolaskogs. Självklart ser jag fram emot att komma fram också :) , men att sitta på tåg och läsa när sommarsverige svischar förbi utanför fönstret det är lycka för mig.

05/29/11

Ursprungliga fötter vecka 4

Fotträningen fortsätter med barfotagång så ofta och mycket jag kan, tåspretningar och annan rörlighetsträning, plockande av stenar med tårna, gående på tårna och idag 3 h ute i skogen med löpning och gång i terräng. Att springa i terräng där marken är mjuk och ojämn känns helt ok i fötterna sett ur en funktionell synvinkel. (Känslomässigt är det alldeles underbart!) Men att springa på asfalt eller längre sträckor på plana grusstigar känns tuffare för fötterna och jag tar det lugnare. I februari skadade jag höger fot sedan jag fortsatt springa på asfalt även fast det inte kändes helt bra och det misstaget vill jag inte göra om. Skadan känns idag läkt till 98% men med tanke på hur lång tid det har tagit och hur ont det har gjort har jag verkligen respekt för mina fötter nu och försöker verkligen ha tålamod med den tiden de behöver för att vänja sig vid barfotalöpning. Känns det konstigt när jag springer slutar jag hellre lite för tidigt än för sent. Jag är bra på att utmana mig att göra mer och det är därför en annorlunda utmaning att nu istället göra lite mindre. Att skynda sakta är en sanning som verkligen gäller när det kommer till Projekt Ursprungliga fötter.

05/29/11

söndagskaffe

Jag har lagt märke till en skillnad mellan den ekologisk grädden och den vanliga. I alla gräddpaket har fettet en tendens att samla sig längs kanterna men jag tycker det verkar som att detta sker mer för den ekologiska grädden. Detta gör mig verkligen ingenting, tvärtom om tycker jag om den tjocka grädden och har den gärna i kaffet men jag undrar vad det kan bero på?

05/28/11

anledningarna att använda eller kasta löparskorna

Barfota eller löpsko, det är en fråga som engagerar fler än mig och jag tänkte göra ett försök att rensa i röran av argument. Genom att gå igenom anledningarna till varför man ska använda löpskor och vilka brister dessa anledningar har tänker jag mig att det måste det blir lättare att sedan ta ställning.

Så, de tre främsta orsakerna till att man ska ha skor är:

1. Dämpning

2. Rörelsekontroll, motverka pronation

3. Skydda mot yttre skador

Det första argumentet om dämning är troligen det man hör oftast. Vi behöver geler och kuddar under hälarna för att dämpa löpstegets stöt genom kroppen. Problemet är dock att denna stötdämpning även tar bort känsligheten i foten och försvårar kroppens egen stötdämpning. Springer vi barfota får kroppen feedback vid varje steg om hur hårt underlaget är och kroppen anpassar sig genom att spänna musklerna. Denna spänning minskar vibrationerna och belastningen i de omliggande mjukdelarna och senorna. Foten kan alltså dämpa själv men bara om den funktionen inte hindras av ett par skor.

Det andra som sker när vi springer med dämpade skor är att löpsteget förändras så att vi sätter ner hälen först och rullar fram mot tårna. Barfotalöpning  däremot får oss att landa mer på framfoten och rulla bak mot hälen. Barfotasteget liknar nästan ett tassande med korta och snabba steg medan ett skosteg ofta är längre och mer dunsande. En stor del av stöten vi vill dämpa genom att använda skor beror alltså löpsteget vi får när vi använder skor! Genom att springa barfota landar vi mjukare och musklerna i t.ex. fotvalvet får feedback om hur hårt de ska spänna sig för att dämpa steget.

Den andra anledningen är rörelsekontroll och då oftast pronationstöd då man genom en uppbyggnad under fotvalvet ska hindra att foten faller inåt. Det saknas dock forskning som visar att stöd och dämpning ger en lägre skadefrekvens. Benno M. Nigg har forskat på löpning, skor och skador och enligt hans publikationer finns det inget samband mellan låg skadefrekvens och uppbyggda skor jämfört med enklare skor utan stöd och dämpning.

Varför pronerar vi då? Nästan alla människor pronerar mer eller mindre och det är inte alls så farligt som skoföretagen fått oss att tro. En överdriven pronation och en kollaps av fotvalvet är dock inte bra men orsaken till detta är oftast skoanvändning. Återigen ska skon rätta till det problem skon skapat. Fotvalvet hålls uppe av muskler och muskler måste användas för att hållas starka. När vi använder skor med en uppbyggnad i fotvalvet får inte musklerna någon träning och foten försvagas så att vi tillslut blir beroende av stödet. För att förstå fotvalvets funktion och styrka kan du tänka dig ett byggt valv, t.ex. en akvedukt.

Stärks valvets konstruktion om du ställer någonting ovanpå valvet eller om du bygger upp med stöd underifrån? I frågan om en bro ter det sig helt logiskt att valvet blir starkare när det utsätts för tryck ovanifrån. Saken är att detta gäller även för vårt fotvalv. Om man nu har haft skor hela sitt liv är fotvalvet försvagat och innan vi börjar utmana  det med press ovanifrån är det bra med rehabiliterande styrketräning genom att t.ex. gripa och lyfta saker med tårna.

Anledning tre är skydd mot yttre skador. För att kunna springa helt barfota behöver vi en fot med en hud som tål kottar och stenar. Antigen kan man utsätta sina fötter för naturen och låta foten skapa sig en läderartad sula, eller så kan man välja att använda skor som inte ger mycket annat än skydd. Exempel på sådana skor är tåskor eller någon annan sko med tunn sula. Det fina med tåskor jämfört med andra skor är dock att tårna har utrymme att spreta och fungera som de ska. Vanliga skor håller in tårna och formar om fötterna på ett sätt som gör de mindre funktionsdugliga. Nedan en bild på en barfotafot där tårna spretar fritt och i linje med benen som går upp i foten, och en fot som haft skor och tårna tryckts ihop.

För att sammanfatta, de två främsta orsakerna till att man ska ha skor saknar alltså vetenskapligt stöd samt att det är skon i sig som skapar de problem de också försöker lösa. Skydd av sulan kan man få via ett par tåskor. För att övergå till en barfota löpning krävs mycket styrketräning av fötter och vader då musklerna är ordentligt försvagade som en följd av skoanvändningen.

05/27/11

Expressen skriver om barnkursen

I dagens Expressen är det en artikel om Nolaskogs barnkurs. Artikeln kan ses som en fortsättning på debatten i Studio Ett i P1 mellan professor Claude Marcus och kursledaren Lena Olovsson och det sägs egentligen inget som inte redan sagts tusen gånger förut. Marcus fortsättersäga att LCHF är olämpligt för barn och  Olovsson, med stöd av doktor Annika Dahlqvist, menar att LCHF är en bra kost och att kursen är en chans till omstart.

Diskussionen fortsätter med argument som redan hörts i några år nu och det är tröttsamt att se hur fastlåst Marcus är i sina argument trots att de inte håller. Istället för att vänta på att livsmedelsverket och deras dietister ska ge upp sin tjat om att vikt handlar om ”kalori in kalori ut”sätter jag mitt hopp till människors egna förmåga att skaffa sig en uppfattning. Den som vill lyssna på Livsmedelsverket och äta konstgjord lightmat och makaroner med humörsvängningar, sockersug och en rad andra problem som följd får göra det. Den som vill äta naturlig mat med en näringssammansättning som liknar den våra förfäder hade kan äta enligt LCHF och gå en kurs för att få en kickstart och mera kunskap.

05/26/11

min syn på LCHF för barn

Fettdiet för barn på sommarläger möter hård kritik löd titeln på gårdagens inslag i Studio Ett i P1. Sommarlägret det handlar om är den kurs Lena Olovsson arrangerar den 13-19 juni. Eftersom jag kommer att hålla i den fysiska aktiviteten och stödjer idén med denna kurs vill jag delge min syn och även möta en del av kritiken som fördes fram i radioprogrammet.

Precis som Lena sa så är inte detta ett bantningsläger utan en chans att lära sig äta en naturlig och hälsosam kost. Viktnedgången är bara en vinst bland många och kommer att ske utan svält och hunger. När vi håller insulinnivåerna låga ställer kroppen om från socker-till fettförbränning och genom att minska på kolhydrater och istället äta mera protein och fett håller man sig mätt och det blir lättare att motstå småätande och onyttigheter.

En missuppfattning om LCHF, som även professor Claude Marcus verkar ha, är att vi bara dricker grädde och äter smör. Så är dock inte fallet! Grädde och smör används i och till maten men vi äter oss mätta på fisk, ägg, kött och grönsaker. Nötter, bär och mjölkprodukter ingår också men utgör inte kostens bas. LCHF är inte ett frosseri i mättat fett utan en kost där man äter så naturlig och oprocessad mat som möjligt. Vetenskapliga bevis för LCHF saknas, men det saknas även bevis för andra kosthållningar. Att det skulle vara bättre att äta en kost baserad på mjöl och socker i olika former och snålt med fett finns det inga bevis för och sett ur ett evolutionärt perspektiv är det ett helt ologiskt antagande. Evolutionen är inget  vetenskapligt bevis men jag anser att det finns starka anledningar att tro att en kost som liknar den våra förfäder ätit i hundratusentals år även skulle vara bra för oss idag.

För att återgå till sommarens kurs är det alltså inget bantningsläger där barnen kommer sättas på en farlig diet och där vi kommer tvinga dem till tuffa prövningar för att de ska gå ned i vikt och passa något utseendeideal. Fokuset ligger på barnen fysiska och psykiska välmående och målet är att barnen ska få förståelse för hur de påverkar sin hälsa. Den fysiska aktiviteten jag ska leda kommer att vara lekbetonad och formas efter barnens önskningar och kreativitet. Det handlar om att finna den inre motivationen att röra sig och jag är övertygad om att det finns en energisk Ronja i alla barn!

Som Psykologisk Coach vet jag hur viktigt det är att sätta mål efter individens behov och egna önskningar. Målet är inte att barnen ska gå ned i vikt för att mamma sagt det, för att idealen säger det eller av någon annan yttre orsak. Barnen kommer att gå ned i vikt som en bieffekt av att de väljer att äta en kost de mår bra av och de kommer förhoppningsvis bli mer fysiskt aktiva som ett uttryck för leklust och livsglädje.

05/25/11

varför fikar du?

Som psykologisk coach med ett specialintresse för LCHF får jag frågor om mat och tankar. Varför äter man när man vet att man inte borde och egentligen inte vill? Hur lär man sig styra sina tankar och kommer det vara lika jobbigt hela tiden eller kan hjärnan förändras? I psykologisk coachning och kognitiv terapi jobbar vi med att förstå och förändra dessa kopplingarna mellan hjärna och tanke och här kommer en modell och ett verktyg Du kan använda.

Belöningssystemet i hjärnan stimuleras av positiva känslor och kommer att få dig att vilja upprepa beteendet som gav upphov till känslan. Denna upprepade inlärning sker omedvetet och fungerar som vår beteendeguide.

Problemet med denna inlärning är dock att den bygger på kortsiktig belöningar och det skapar problem för oss när vi som medvetna varelser vill välja våra liv och nå långsiktiga mål. Ätande och vikt är ett exempel när belöningssystemet inte alltid är till vår hjälp. Belöningssystemets koppling till mat grundläggs när vi är mycket små och lär oss att hantera känslor, både negativa och positiva med mat. Ett ledset barn tröstas ofta med mammas bröst, en napp eller något annat gott som går att suga på. Ett glatt barn belönas med en glass. När man är sjuk eller något tråkigt hänt så kan man trösta sig med en fika. Fyller någon år eller om något bra hänt så firar vi med fika igen. Har vi tråkigt och inte vet vad vi ska göra med oss själva, ja då kan man alltid baka eller titta på film med en godisskål i knät. Som barn lär vi oss hantera känslor genom att stoppa något i munnen. När man äter samtidigt som man har en obehaglig känsla kommer den positiva känslan från att ha ätit att ta över för en kort stund. Dessa positiva känslor skickar signaler till hjärnan att beteendet var gott och att du bör göra om det. Med tiden skapas en koppling mellan obehagliga känslor, att äta något och positiva känslor.

När vi äter för att fira något skapar vi också en koppling mellan den positiva känslan och att äta. Glädje och mat börjar gå hand i hand och det kommer kännas tomt när vi bara är glada men inte får fira med mat. Denna tomhet ger upphov till rädsla, osäkerhet, ångest och det kan kännas som att man genom borttagandet av maten blivit av även med glädjen.

Problemet med att äta bort negativa känslor är att den positiva känslan maten gett är mycket kortvarig. Orsaken att du från första början var upprörd finns kvar och den kommer att forsätta dyka upp som gubben i lådan tills du bestämmer dig för att lösa den. Att äta bort känslor leder även till övervikt, känsla av kontrollförlust och känslan av att sakna karaktär. Igen befinner du dig i ett negativt känslotillstånd och hanterar du även dessa känslor med mat är du inne i en nedåtgående spiral. Om du någonsin tänkt ”Nu är det redan förstört nu kan jag lika gärna äta upp alltihop” så har den tanken troligen kommit när du befunnit dig i det här tillståndet. Om du då äter upp hela kakan är det som att sätta sig i en vattenruchbana och med hög fart kasta sig ned i den negativa spiralen. Om du istället har verktyg för att avstyra och ändra ditt djupt inlärda beteende så är det att sakta men säkert vända spiralen uppåt.

För att vända denna spiral börjar vi med att titta på tankarna. Vad tänkte du innan du blev sugen på att ta den första kakbiten? Att identifiera denna tanke kräver ofta en hel del övning för ofta svichar tankarna förbi så fort att vi inte märker mer än känslan de lämnar efter sig. Varje dag tänker vi 90 000 tankar så du förstår att det kan ta lite tid att identifiera dem och tänka dem medvetet.

När vi hittat tanken frågar vi oss vilken känsla det ledde till och vilken handling känslan ledde till. Handlingen kommer i sin tur att ge upphov till nya tankar och denna process kan illustreras med denna modell.

Låt mig illustrera med ett exempel:

Du cyklar hem från jobbet och en bil tutar på dig. Svich kommer tankar om att ”Jag är i vägen, jag tar för stor plats, människor tycker inte om mig.”, ”Gud vad pinsamt att jag inte ens kan cykla på rätt sätt, jag klarar inte av någonting.” eller ”Idiot! Det är faktiskt cykelbana här!”. Plötsligt känner du dig kanske misslyckad, upprörd, besviken och förolämpad. När du kommer hem minns du inte längre bilen som tutade men känslan finns kvar och du är väldigt sugen på att äta något. Om du känner efter lite nu kanske du upptäcker att du egentligen inte är sugen på att äta utan snarare är ute efter känslan av att redan ha ätit och fått godiset i dig. Är det så är det ett starkt tecken på att du äter för att hantera en känsla.

Du kan själv identifiera din process genom att svara på fyra frågor. Att hitta svaren kan till en början upplevas svårt och en känsla av hopplöshet kan infinna sig. Inget fall är dock hopplöst utan vi behöver bara öva. Har du övat hela livet på att inte lyssna på dina tankar och känslor och istället ätit, ja då är det naturligt att det tar lite tid innan man hör och kan förstå vad tankarna säger.

1. Situation. När du känner detta enorma behov av att äta eller när du upptäcker att chokaldkartongen framför dig plötsligt är tom, vad har då hänt tidigare på dagen? Vad hände precis innan chokladen åkte fram? Skriv ner dagens situation och vad som skedde precis innan beteendet tog över styrspakarna.

2. Tankarna.Vilka tankar hade du innan du åt? Vilka tankar har du under tiden? Vilka tankar har du efteråt? Att erkänna att du inte vet är att första steg då du i alla fall vet att du inte vet.

3. Känslorna. Försöka hitta ord för känslorna innan, under tiden och efter. Fråga dig själv hur du kände i situationen? Känner du inget eller lite? Fråga dig då hur det känns att inte känna? Blir du orolig av att inte kunna känna dina känslor? Känslor har en tendens att försvinna om man söker efter dem för ivrigt så försök att inte jaga och tänka dig till vilka känslor du har utan luta dig tillbaka med slutna ögon och låt känslorna krypa fram ur sina gömmor.

4. Hantering/beteende. Beskriver vad du gör och gjorde. Gick du direkt till kylen och länsade kakfatet? Försökte du ignorera suget på något sätt? Kom du på dig själv med vad du höll på att göra mitt i ätandet, vad gjorde du i så fall?

När vi identifierat denna trestegsraket eller tanke-känsla-beteende cirkel så har vi även tagit det första steget mot att bryta den och låta hjärnan skapa nya kopplingar mellan tanke, känsla och beteende.

Skriv ut detta schema och ha det med dig under dagarna. Att stanna upp och bara tänka för att skriva ner det senare är inte på långa vägar lika effektivt som att skriva i stundens hetta. Syftet med övningen är att fånga oss i situationen. Tänka på detta efteråt ska vi också göra men nu handlar det om att dyka in i situationen och fånga tankarna och känslorna innan de lugnat sig och återigen blivit svåra att komma åt.

 

Situation Tanke Känsla Hantering/Beteende