08/31/11

prosit- om att springa bakteriernas ärenden

Nysningar färdas med en hastighet av 167km/h och de innehåller miljoner små droppar vilka i inomhusklimat sjunker med en hastighet av 1 cm per minut för att sedan överleva på möbler och handtag i flera veckor. Inomhusnysningar ger upphov till rena rama smitthärdarna med andra ord! Nysningar utomhus är dock inte lika smittsamma då solljuset dödar bakterierna. Kanske är det en orsak till att så många blir sjuka när de börjar träna på gym efter sommaruppehållet? Undrar om de som väljer att börja träna utomhus blir lika sjuka?

Varför nyser vi då? För att det är kroppens försvar och ett sätt att göra sig av med bakterier. Detta är dock inte hela sanningen för om det vore ett effektivt sätt att nysa sig av med förkylningar så borde användningen av nässprayer som hindrar nästäppa och nysningar förlänga sjukdomstiden. Att det skulle vara så har dock inte kunnat bevisas med forskning och man kan ställa sig frågan om vi nyser av fler anledningar?

En förklaring är att vi helt enkelt är manipulerade. Förkylningsbakterier som får oss att nysa sprids mer än de som inte får oss att nysa, och detta gör att det finns fler förkylningsbakterier som är bra på att manipulera fram nysningar. Det handlar om kampen mellan värddjuret (människan) och patogenen (bakterien) där bakterien vinner genom att få värddjuret att betee sig på ett sätt som ökar dess spridning. Detta är även orsaken  till att vi sällan blir jättesjuka av förkylningar medans vi blir helt utslagna av malaria. Förkylningsbakterier kan sprida sig mest om värddjuret går runt och nyser bland andra människor medan bakterier som gör oss så sjuka att vi ligger till sängs kommer inte att lyckas sprida sig vidare särskilt långt. Är du förkyld men trots det beger dig ut bland andra människor kan man därför säga att du går bakteriernas ärenden.

Tillskillnad från förkylningsbakterier, som vinner på ett värddjur som trots allt mår relativt bra, vinner malariviruset på att göra sitt värddjur riktigt sjukt och sängliggandes. Kan du lista ut varför?

08/30/11

vad äggvita har gemensamt med förkylningsbot

Förr i tiden brukade man behandla infektionssjukdomar med åderlåtning men det är en metod som övergivits eftersom det måste röra sig om kvacksalveri! För hur skulle det kunna vara bra och stärkande för kroppen att bli av med blod?

Saken är den att det finns en förklaring till varför förlust av blod är bra när man har en infektion i kroppen. Blod innehåller rikligt med röda blodkroppar vilka i sin tur har järn som en viktig beståndsdel. Järn är förutom en komponent i blodet även godis för bakterier. Ju mer järn som finns tillgängligt ju större är risken att bakterier får fäste. Detta är något som naturen lärt sig och det kan man se t.ex. i äggets konstruktion samt människans förändrade aptit när hon är sjuk. För att börja med ägg så finns allt järn koncentrerat till äggets gula medans vitan innehåller conalbumin, ett ämne som binder järn till sig och därmed förhindrar bakterier från att få tillgång till det. Om du undrat hur ägg kan ha så lång hållbarhet så är detta en starkt bidragande anledning. Detta är också anledningen till att äggvita kan användas som plåster och som skydd mot sårinfektioner. Min mamma har berättat att min mormor som var barnläkare i Polen lade den tunna hinnan innanför äggets skal på sår och nu förstår jag varför! Coolt!

I människan ses samma mekanism när vi blir sjuka. Ofta minskar vår aptit och framförallt minskar aptiten vad gäller järnrika livsmedel som rött kött och ägg. Istället dricker vi gärna svart te och äter glass vilket hämmar järnupptaget.

Så om du känner dig lite småkrasslig i höst- låt bli att äta järnrika livsmedel och bli inte ledsen om du råkar få näsblod. (glass ska dock undvikas eftersom socker sänker immunförsvaret radikalt samt eftersom mjölk är slembildande och därmed skapar en bra grogrund för bakterier att slå fäste i)

08/30/11

tentan-check!

Omtentan i förmiddags gick bra. 25 min vetenskaplig presentation på engelska om en forskare inom positiv psykologi. Lärarna grillar med frågor och kritik så att det börjar lukta bränt men den sista kommentaren var ändå ”Relax and take a candy”. Jag tolkar det som att att de kommer ge mig godkänt den här gången och det duger bra som belöning för min del! Kom hem alldeles utpumpad och trött av anspänningen och trodde jag bara ville ligga på sängen resten av dagen. Inspirationen återvända dock efter lunch och jag kom på att distanskursen i Evolutionär medicin startat. Bara att logga och ta för mig av de första uppgifterna vilka är mycket roligare än att göra omtentor!

Således är jag tillbaka vid datorn med glasögonen på! Efter en lång sommar med rörelse känns det inte bra att sitta så mycket stilla igen. Går det att sitta på ett bra vis egentligen? Det måste finnas bättre alternativ än att sitta med böjd rygg och gamnacke som nu är fallet i alla fall… jag ska fundera på saken ur ett yoga- och ursprungsperspektiv och återkommer med ”De naturligt visaste pluggpositionerna”.

08/29/11

kokosfettdeoderant

En hygienartikel jag har svårt att klara mig utan är deoderant. Det må vara konstlat och förr luktade säkert människor mer svett, men idag passar det sig inte känns det som och jag ser heller ingen vits med att vänja sig vid svettdoft när det finns andra mer angenäma alternativ :)

Under en tid använda jag Lushs deoderantkakor vilka är i princip helt naturliga, välfungerande och ljuvligt doftande. Jag måste dock ha tröttnat på den starka doften samt med mekket att använda deon, då kakan ska blötas med lite vatten innan den används, för det var länge sedan jag köpte en nu. Det hände också flera gånger att kakan krossandes i småbitar under resor och den var allmänt otymplig och                                      kladdig att förvara.

Sedan dess använder jag BodyShops aluminiumfria deostick. De luktar gott, har tillsynes bara bra eller åtminstone ok ingredienser och fungerar bra. Den enda ingrediens jag är lite tveksam till är propylenglykol men enligt Bra Miljöval och Naturskyddsföreningen är det en harmlös alkohol så då får man väl tro på det…eller?

 

En 100 % naturlig deovariant jag läst om är kokosfett. Helt otroligt hur kokosfett kan ha så många användingsområden?! Igår testade jag att smörja in armhålorna med lite fett och nu har jag visserligen inte tränat eller utsatt mig för hårdare ansträngning men jag har varit ute på kvällspromenad samt pluggat inför en tenta och det har gått bra. Gillar tanken på att kokosfett ska fungera och tänker helt klart testa det ett tag framöver. Dock ej i morgon på tentan när jag ska hålla en presentation på engelska om en forskare och hennes arbete inom fältet för positiv psykologi. Presentationen ska vara exakt 25 min och enligt vetenskapens alla regler så då är det bara säkra kort som gäller!

08/28/11

myter kring modernt föräldrarskap, 3

Att amning är överlägset bäst råder det ingen tvekan om. WHO rekommenderar att barn helammas de 6 första månaderna och det är en rekommendation inte ens Nestlé vågar tala emot. Men någon gång är det ändå dags för annan föda. Hur ska man som förälder tänka då? När är det dags? Vad ska barnet få?

Min inställning till det mesta här i livet är att det egentligen är enkelt. Är det svårt så är det fel. Jag litar på att naturen/ instinkterna/biologin visar vägen för hur vi ska göra, om vi bara lyssnar! Krångla inte till det och se framförallt inte på barnets friska impulser som sjuka.

Myten jag vill ta upp idag är den om hur och när barn ska börja äta s.k. riktig mat. Idag är det vanligt att man 1. Mixar och gör puré av barnets mat samt 2. Trugar barnet att äta även när det spottar ut. Att göra så sett ur ett evolutionärt perspektiv är fel. Riktigt ur ett evolutionärt/biologiskt perspektiv är att först och främst ha en  tillit till att det finns en naturlig process från bröstmjölk till annan mat. Väljer man att se tecknen är dessa 1. Tänderna och 2. Barnets smakpreferenser.

Som svar på frågan när det är dags för annan mat så svarar jag: Titta på barnets tänder. De flesta barn börjar få tänder vid 6 månaders ålder så vad kan dessa tänder klara av att bearbeta? Inte kan ett barn med fyra små tänder äta ett helt kycklinglår, ett färskt  plommon eller rå broccoli och därför ska barnet inte äta det heller. Problemet är att vi med våra moderna mixerstavar kan göra puré av allt och på så vis få barnet att äta det ändå. När jag får barn kommer jag ha som riktlinje att barnet ska få mat som den med hjälp av sina tänder, sina egna eller en vuxens händer kan fördela i lagom stora bitar.

Vad barnet ska äta tycker jag barnet ska svara på självt. Jag litar på att evolutionen  gett oss förmågan att instinktivt känna vad som är bra för oss att äta och jag liter till 100 % på att barn har den förmågan i allra högsta grad. Barn som saknat den förmågan förstår man ju inte blev särskild långlivade… Trots detta är det vanligt att man ser barn som spottar ut mat men bara för att föräldern ska skrapa upp det och truga barnet att svälja. Varför gör vi så?! Barnet visar att det inte vill ha och varför skulle det inte vara sant? Varför tror vi vuxna alltid att vi vet bäst? Bättre än våra barns instinkter och bättre än naturen och evolutionen själv?

Barn ratar grönsaker eftersom det finns naturliga växtgifter i dem som barnet inte kan bryta ned.  Barn äter däremot gärna smör, avokado och kött i små bitar. Näringsrika val som är jättebra för den växande hjärnan och kroppen!

I fotoalbumet från när jag är liten finns det en bild på mig när jag äter bregott med sked direkt ur paketet. Jag ser så nöjd ut! Jag minns att jag slickade av smöret från mackorna gång på gång och egentligen hellre ville äta påläggen än smörgåsen. Eller i skolmatsalen där köttbullarna var ransonerade till 8 st och man tvingades äta hårdbröd och potatis för att bli mätt. Hur många känner igen sig?

Att lita och lyssna på barnets val och signaler gäller dock troligen bara så länge man inte sabbat dem. Matas barnet med snabba kolhydrater och görs mer eller mindre sockerberoende är det inte rätt att lyssna på barnets val att äta sockerrik mat som glass, makaroner, ketchup och frukt. Det valet grundar sig i ett sockersug och inte i en naturlig aptit. Har barnets mättnads-och hungersignaler även ignorerats sedan första dagens i livet försvårar det barnets förmåga att känna när och hur mycket det ska äta. Vissa barn har fått sina skrik på mat ignorerade så många gånger att de slutat känna hunger, medan andra barn inte är trygga i att de ska få mat igen och därför äter/ammar tills de blir övermätta och kräks. Detta är inte sunt och barnet behöver hjälp att återställa balansen.

Om mat, hunger och mättnad ses som ett problem som i bästa fall kan hanteras med hjälp av riktlinjer om amningsfrekvens, sötad barnmat i form av puré samt ett ständigt tjat och trugande vid bordet, ja då kommer man få problem. Den naturliga balansen och förmågan att välja lämplig mat sätts ur spel och barnet blir lika förvirrat som sina föräldrar. Aptiten är i grund och botten en sund signal men som för de allra flesta vuxna är satt ur spel till följd av för högt sockerintag vilket skapar sug samt att vi från första dagen i livet fick lära oss att hunger och vårt skrik efter mammas bröst var en signal som ignorerades.

Om man ser på aptit som en naturliga och djupt inrotade drift som finns där för vår överlevnad så kan man lugnt och tryggt följa den själv samt låta sina barn göra det. Plötsligt är det enkelt. Amma så länge och ofta barnet vill amma. Låt barnet äta annan mat när det har tänder som klarar att tugga och tvinga det inte att äta sådant det uppenbarligen inte vill. Lita på att den naturliga utvecklingen gör att barnet av sig självt kommer överge bröstmjölken till förmån för annan mat när det är dags.

 

08/27/11

noo poo- om naturlig hygien utan skit

Allt som smörjs på huden hamnar till slut mer eller mindre innanför huden. Använd därför inget på huden du inte skulle kunna tänka dig att äta. Med ett sådant resonemang finns det inte mycket av intresse bland butikernas hygienprodukter… Jag vägrar sedan fler år allt vad lotions, ansiktstvätt, ansiktsvatten, duschcreme och handsalvor heter. Istället satsar jag på en hud och ett hår i naturlig balans. Genom att äta mera fett smörjs också huden inifrån och mitt behov av att smörja in mig har minskat sedan jag började med LCHF-kost.

Egentligen borde det räcka med vatten känns det som… om det inte vore så att vi idag utsätts för avgaser och kemikalier på alltifrån grönsakerna till jeansen till alla platsföremål runt omkring oss. Flytande honung har jag upptäckt är superbra som ”tvål” både till ansiktet och kroppen. Honungen får bort dagens smuts samtidigt som den är antiseptisk och renande. Har jag smink tar jag bort den med en blandning av ricin- och olivolja. Det är numera sällan jag känner behov av att smörja in mig men om jag gör det så är det med ren aloe vera gel eller en egen blandning av olika fina och vegetabiliska oljor.

Håret tvättar jag med endast balsam sedan flera år (läs mer om balsammetoden) och detta gör att jag slipper en hel del kemikalier som finns i schampo. Schampo är även väldigt uttorkande vilket gör att talgkörtlarna hamnar i obalans och börjar tillverkar mera fett för att återställa balansen. Balsam fungerar eftersom fett löser fett. Håret blir rent men inte onödigt uttorkat och sedan är det billigt för plånboken också :)

Livet är tillräckligt svårt utan att man ska behöva orientera sig genom en djungel av falskor och burkar varenda morgon också :)

En grym sida för tips på naturlig hudvård är www.nopoo.se.

08/26/11

myter kring modernt föräldrarskap, 2

Kostens betydelse för den fysiska och psykiska hälsan är ett ämne som alltid engagerat mig och det är därför amningens vara eller icke vara känns så viktig.

Som jag tidigare skrivit ammar barn som har fri tillgång till sin mammas bröst 4-6 gånger i timmen i princip dygnet runt. Detta har man kommit fram till genom att studera ursprungsfolk, vilka antas leva på ett sätt och under omständigheter som liknar de som rådit under den mänskliga evolutionens största del. Kritik mot argumentet att barn gärna amman 4-6 gånger i timmen kan vara att de ammar för att de har fri tillgång och inte för att de egentligen behöver. Uppenbarligen klarar sig västerländska barn utan att ammas så ofta och dagens ersättningsprodukter gör ju barnen mätta i många timmar så de måste väl vara jättebra?

Dagens myter att krossa är alltså att ersättningsprodukter skulle vara likvärdiga modersmjölken samt att barn ammar bara för att de vill och kan inte  för att de egentligen behöver.

Jag börjar med den sistnämnda. Ett sätt att närma sig frågan om hur hög amningsfrekvensen borde vara (om man nu inte litar på att människan vet det instinktivt efter miljonår års evolution) är att studera modersmjölken näringssammansättning och jämföra den med andra djur och hur ofta de diar sina ungar.

Ju fetare mjölken är ju lägre är amningsfrekvensen. (Tänk LCHF, fet mat= lång mättnad). Harar och kaniner är djur vars mjölk är mycket fet och de djuren söker bara upp sina ungar en gång per dag för att dia dem. Resten av dagen är ungarna ensamma medan föräldrarna söker mat till sig själva.

Den mänskliga modersmjölken är relativt fettfattig, ca 4%. Ungefär samma fetthalt har våra närmaste släktingar gorillorna och schimpanserna och föga förvånande diar de sina ungar 4-6 gånger i timmen. Människobarn har under evolutionen anpassats för att ammas ofta men endast lite i taget. Matsmältningen klarar bäst av att ta hand om mjölk som kommer i små doser men med täta intervaller. Jag kan tänka mig att många värjer sig vid jämförelsen med djur. Människan vill gärna tänka på sig själv som långt ifrån ett djur och att amma kan känns djuriskt alldeles för naturligt och kanske även ohygienskt av någon orsak för att passa in i vårt moderna liv.

Matning med välling eller mjölkersättning efter bestämda klockslag förutsätter att nyfödda och små barn ska förstå uppfinningen av tid. Råden som ges är att föräldern ska ”visa vem som bestämmer” och bara mata barnet på bestämda tidpunkter. Att små barns hjärnor inte är utvecklade nog för att förstå varken tidsbegreppet eller ett konsekvenstänk vet alla som läst minsta barnutveckling och neurovetenskap. Att vägra barnet mat när det vill ha det är alltså en ständig kamp mot barnets behov och det ”bästa” som kan hända är att barnet ger upp att uttrycka sina behov.

Sedan är det något med själva nappflaskan och ersättningen som gör att barnet inte vill ha mat lika ofta. Barn som matas med flaska får ofta i sig större portioner vilket förutom längre mättnad även kopplas samman med kolik och magont. Komjölk innehåller även aminosyran tryptofan som gör det lättare att sova och barn som får komjölk istället för modersmjölk blir således tröttare och sover mer. Jätteskönt för föräldrarna kanske men hur påverkar det barnet utveckling om det sover istället för stimuleras?

Andra anledningar att ge modersmjölk är att den innehåller livsviktiga antikroppar viktiga för barnets immunförsvar. När mamman pussar sitt barn får hon i sig barnets bakterier mot vilka hon bilder antikroppar som sedan går över i mjölken. Mamman är på så vis en viktig del av barnets immunförsvar.

Ämnen i välling och mjölkersättning som inte är bra för barnet är allergenerna gluten, laktos och mjölkprotein.

Modersmjölk går alltså inte att ersätta med komjölk utan att allvarliga konsekvenser och studier av ursprungsfolk och andra däggdjur ger stöd för att barn har rätt i sin vilja att amma ofta men lite i taget.

 

08/26/11

myterna kring modernt föräldrarskap,1

För ett tag sedan skrev jag om Ursprungligt föräldrarskap och jag har fått flera kommentarer angående det faktum att barn som har fri tillgång till amning ammar 4-6 gånger i timmen dygnet runt medan råden som ges i väst är att barn ska ammas var tredje timme och endast under dagen.

Spontant låter det ansträngande att amma på ett evolutionärt riktigt och ursprungligt vis. Ansträngande eftersom förväntningarna på dagens mammor är så många fler än att sköta sin bebis på bästa vis. Bilden av en bra mamma förmedlas via tidningsomslag där mammor sitter och ler iklädd sina tajta jeans-före-graviditeten. Mamman strålar av energi och berätta om planerna att vara tillbaka på jobbet om några månader, hur trååååkigt det är att bara vara hemma hela dagarna men hur roligt det är att ääääntligen ha tid för att baka surdegsbröd, starta eget företag som hon alltid drömt om samt inreda barnets rum i retorstil och med endast ekologiska textilier och möbler.

   

En mamma idag förväntas vara så mycket mer än mamma, egentligen allt annat förutom att vara mamma och då är det inte konstigt om det känns pressande och stressande att finnas tillgänglig för att amma sitt barn flera gånger i timmen. Ska det vara möjligt krävs det att mamman har sitt barn intill sig stora delar av dygnet. Det krävs att mammans viktigaste uppgift är att vara mamma.

För att klara av den ovan nämnda och omöjliga ekvationen av att vara både mamma, vältränad, snygg, glad och med frysen full av bullar så ställer företagen gärna upp och erbjuder mjölkersättning. Nu kan mamman få sova på nätterna och slipper sabba sin karriär och sig själv fullständigt medan pappan får en chans att knyta an till sitt barn. Jämställdheten blomstrar och så även Nestlés årsredovisningar.

Varför jag inte stödjer idén om flaskmatning och tidningsomslag med ascoola mammor? Jo för att allt detta sker på bekostnad av barnets fysiska och psykiska hälsa. Det handlar inte om att mammor inte är värda egentid för att ta hand om sig själva och det handlar inte om att förminska pappans betydelse under barnets första år. Vad det handlar om är att sätta fokus på barnets behov. Min bestämda åsikt är att man inte ska skaffa barn om man inte vill avsätta den tid och energi det tar att ta hand om ett nytt liv. Barn är ingen rättighet att skaffa utan en enorm skyldighet och ett ansvar. De flesta håller nog med om detta men i pressen från samhället om att vara en lyckad mamma och familj glöms det så lätt bort. Broschyrerna som mamma och pappor har att tillgå för att få guidning i sina nya roller som föräldrar framställs som om de är vetenskapliga medan avsändaren i de allra flesta fall är barnmatsföretag eller andra ”experter” som grundar sina råd på åsikter och ideal snarare än vetenskapen om vad som är bäst ur barnets synpunkt.

Föräldrarskap sett ur ett evolutionärt perspektiv kommer att bli temat för ett par inlägg framöver. Är det någon särskilt du vill att jag ska ta upp är det bara att du lämnar en kommentar så ska jag söka i min kurslitteratur efter svaren.

08/24/11

meditera dig till ett långt liv

Telomererna har alltså en del i vårt åldrande och död. Läs tidigare inlägg här. Frågan är då om man kan påverka hur fort telomererna kortas? Can meditation slow rate of cellular aging? Cognitive stress, mindfulness, and telomeres (Epel et al., 2009) är en studie där man undersökt till vilken grad stress påverkar telomerernas längd. Genom att undersöka deprimerade och kroniskt stressade personer fann man att deras sätt att hantera stressfulla situationer skillde sig från personer som utövade meditation. Skillnaden låg i hur stressfulla situationer hanterades. Negativ stress defineras som att leva under och med en konstant känsla av att inte ha kontroll över sitt liv och en oförmåga att hantera de dagliga kraven. De tankar som kommer sig av en sådan kronisk stress leder till negativa känslor och fysiska reaktioner i form av ökade halter av kortisol.

De personer som däremot mediterade hade en bättre förmåga att hantera svåra situationer så att de helt enklet inte blev lika stressade och sänkta i sitt psykologiska välbefinnande. Meditationen i sig kopplas också samman med en ökning av positiva känslor samt en minskning av negativa.

Resultatet i studien visar att personer under kronisk stress och med höga kortisolnivåer har kortare telomerer jämfört med meditationsgruppen.

 Motiverad att meditera nu?

Jag har mediterat från och till sedan jag började med yoga för många år sedan. Från och till duger dock inte och jag vill få in en daglig rutin. Som tur är är Klippan och jag lika intresserade och de senaste två veckorna har vi mediterat i 20 min varje morgon.

Att mediterat är lika enkelt som det är svårt men jag säger som mindfullnessmästaren Jon Kabat-Zinn att kan du andas, slappna av och koncentrerar dig så kan du meditera. Gör de tre sakerna och endast dem så har du din meditationsträning klar.