Monthly Archives: september 2011

09/30/11

kosten bakom hjärnans utveckling

Nu räcker det med statistikstudier för idag och jag gottar ner mig i evolutionsteorier istället. Idag dyker jag ner frågan om vad som gjorde att människan blev människa.

Hjärnans storlek, att vi går på två ben (bipedalism) samt att vi jagar och äter kött är de tre mest grundläggande saker som gjorde att människan inte stannade kvar i träden med de andra aporna. Alla andra skillnader som att vi bor i skyskrapor, skickar sms, flyger till London och stryker våra kläder räknar jag in under den första skillnaden- vår hjärnas enorma tillväxt sedan vi lämnade apstadiet.

Det finns intressanta kopplingar mellan dessa faktorer där den ena inte skulle kunna ha skett utan den andra. Vilken som var den utlösande faktorn råder det dock delade meningar om. ”The expenssive tissue hypothesis” (Aiello och Wheeler, 1995) menar att vår hjärna började växa då förmågan att socialisera var adaptiv. Genom att prata med varandra, förstå konsekvenser av våra handlingar, känna empati osv blev vi framgångrika som art och hjärnor som hade den förmågan selekterades för. Dessa förmågor sitter i frontalloben, hjärnans nyaste del, och det är inga andra djur som har en så väl utvecklad frontallob som just människan. Hjärnan kräver dock massor med energi, hela 20% av vår energiförbrukning står hjärnan för och den energin behövde komma någonstans ifrån. Enligt forskare på området ökade inte vårt totala energibehov under den tiden då denna hjärntillväxt skedde och därför kan man dra slutsatsen att energin kom ifrån oss själva, med andra ord fick något annat kroppssystem mindre energi. Aiello och Wheeler menar att den energin togs från matsmältningen. När energin till matsmältningen minskade ökade vårt behov av att äta lättsmält och energität föda och från att ha ätit hårdsmälta växtdelar var vi nu tvungna att istället äta animalier, nötter och frukt. Den annorlunda dieten tillät hjärnan att växa och detta ska ha skett för ungefär 2 miljoner år sedan.

Två andra hypoteser är att det hela började med att vi började gå på två ben för en sådär 6 miljoner år sedan. Med bipedalismen kom förmågan att springa och plötsligt hade vi möjlighet att först se och sedan springa ifatt djur som vi kunde döda och äta. Enligt Vattenapateorin (Morgan) började vi som tvåbenta att leva i och nära vatten och äta fisk. Huvudpoängen är att bipedalismen ledde till en annan kost som var mer näringsrik och lättsmält samt att en kost med fisk gav oss det för hjärnan helt nödvändiga omega 3-fettet. Nu fanns det energi för hjärnan och växa på och de långa tarmarna blev överflödiga då vi inte längre åt svårsmälta löv. I dessa två teorin leder alltså bipedalismen till en dietförändringen com i sin tur gör att matsmältningens minskade behov av energi ger hjärnan energi att växa på. Avståndet mellan bipedalismen och hjärnans tillväxt är dock några miljoner år…

Kanske var det istället när vi började bruka eld för 1 miljoner år sedan som maten vi åt blev så pass lättsmält att matsmältningen kunde backa tillbaka till fördel för hjärnan? Det verkar som en vettigare tanke om man ser till diagrammet ovan.

09/30/11

medvetet närvarande

Hesheten håller i sig men energin är på väg tillbaka! Jag vaknade redan klockan 6 i morse och kände mig utvilad så jag, om inte annat för att inte väcka Klippan, gav  mig ut på en promenad. Höstmorgnar är inte så illa ändå, det ser ofta värre ut när man tittar ut på den gråa himmelen än det känns när man väl kommit ut. Efter en timmes promenerande tillsammans med en vän, som jag snällt väckte med ett sms och en fråga om morgonpromenad :) , kom jag hem och satte mig ner för min dagliga meditation. Andas och bara vara precis som jag är. Finns det ett bättre sätt att börja dagen på? ett bättre sätt att fortsätta dagen på?

Läste nyss en bra formulering om meditation som jag gärna delar ”Because once you accept the madness, once you stop trying to reform what cannot be reformed, you can pay attention to what isn´t mad.”

Meditation och medveten närvaro är insikten om att allt som glimmar i mitt huvud inte är guld. Genom att låta stöket/gruset/neggo tankar/kalla det vad du vill sjunka undan och passera framträder det som är värdefullt. Att meditera är att städa sitt inre och njuta av lugnet som fanns där under hela tiden och bara väntade på att få träda fram.

09/29/11

snart tillbaka i en blogg nära dig

Förkylt med halsont som idag gått över i en rosslande heshet och statistikplugg beskriver läget hos mig just nu. Energin att träna är låg även om längtan att orka är hög! Får hjärtklappning bara av att gå uppför trapporna så jag tror jag gör rätt i att sitta stilla några dagar. Frustrerande och tråkigt men oj vad mycket jag får läst! :) Statistikplugg och stillasittande leder tyvärr inte till några intressanta blogginlägg så nu ska jag inte trötta ut er mer. I`ll be back!

09/27/11

ät rätt för din blodgrupp

”Ät rätt för din blodgrupp” är en kostfilosofi som menar att vi ska välja vår mat utifrån den blodgrupp vi tillhör. Genom att spåra när och varifrån de olika blodtyperna uppstått kan man även ta reda på vilken typ av liv våra förfäder levt samt vilken kost de i huvudsak livnärt sig på. Eftersom det sedan tidigare är känt att våra kroppen inte förändrats de senaste 200 000 åren är detta en tanke helt i linje med teorierna bakom en paleontologisk kosthållning. Personer med blodtyp 0 sägs vara den äldsta blodtypen och för dem är det viktigt att äta en ursprunglig kost med mycket kött och grönsaker. Blodtyp A har funnits i högst 50 000 år och menas vara anpassade för en vegetarisk kost. Blodtyp B härstämmar från nomadstammar som uppstod för en 15 000 år sedan och de är bäst anpassade för en nomadkost med mjölkprodukter. AB-blodgruppen är en ny blodgrupp som inte funnit mer än 3500 år och de ska äta en blandning mellan A- och B- blodtypernas kost, alltså en lakto-vegetarisk kost.

Blodgruppsdieten fick stort genomslag när boken kom ut 1996 och jag kan hålla med om att det låter som ett logiskt och spännande sätt att tänka. Boken har sålt i mer än 2 miljoner exemplar och jag läste själv boken för några år sedan då en vän som följde dieten tipsade mig. Jag gillade det till synes evolutionära perspektivet och jag skulle tro att det är samma anledning som fått så många andra att tro på kosthållningen. Hur mycket evolutionsvetenskap finns de då bakom denna kostteori? Tyvärr inte särskilt mycket. De studier som gjorts på blodtyper visar inget samband mellan kosten och olika näringsbehov utan istället beror skillnaden i blodtyp på motståndskraft mot olika infektionssjukdomar. Olika blodtyper har alltså selekterats fram som ett försvar mot bakterier och virus och skillnaden i blodtyp mellan olika folkgrupper beror på vilka infektioner de riskerats att smittas av. (Evolution of the human ABO polymorphism by two complementary selective pressures., Seymour et al. 2004)

På tal om mitt inlägg om skillnaden mellan en idé och en vetenskaplig teori så är det böcker av denna sort som försvårar och försämrar trovärdigheten för evolutionsmedicinen som en vetenskap att integrerar i både sjukvården och de allmänna kostråden.

09/25/11

familjelycka

Att vakna strax efter klockan 7 och ge sig ut på soliga landsvägar för 8 km löpning är lycka för mig! Att sedan komma hem till ett hus där hela mina stora familj finns samlad denna helg är som grädde på moset. I eftermiddag åker vi hem igen och jag gör det med en en skön känsla av gemenskap i kroppen. Familjen på gott och ont men finns det några man skrattar högre med?

Jag och mina bästissystrar. En ängel till storasyster, en viljestark lillasyster, en redan då konstnärlig och designintresserad storasyster och så jag, alltid något vild och förvirrad.

09/22/11

mjölk- socker-, nöt- och glutenfria lchf chokladdmuffins

Hur bakar man till någon som varken tål mjölk, gluten eller nötter och som vill äta LCHF? Jag tog mig an uppgiften att baka något som en sådan person kan fika på under helgens Välkomnstfest för min systerson.

Resultatet blev 18 st chokladdmuffins efter följande hitte-på-recept:

Blanda 1,5 dl kokosnötsmjöl, 7 msk kakao, 1 msk pulverkaffe, 3 msk sukrin i en bunke. Tillsätt 1 dl neutralt smakande olja (jag använde avokadolja), 1 dl koksmjölk och 6 ägg. Rör till en jämn och tjock smet och klicka sedan ut i muffinsformar. Grädda i mitten av ugnen, 200 grader och 7 min. När muffinsen tas ut ska de vara geggiga. Låt svalna och förvara sedan i kylen. Godast är de sedan de stått i kylen minst några timmar.

Om personen tål mjölk kan oljan bytas ut mot 50 g smält smör. Tåls nötter är det gott att tillsätta några matskedar jordnötssmör.

Tillägg: Välkomstfesten är över och muffinsarna är nästan slut. De sockervana tyckte föga förvånande att det kunde varit mer socker i dem :) LCHF:arna avnjöt dem med vispad grädde och en klick jordnötssmör. Kan även konstatera att de verkligen blir godare efter några dagar i kylen. Krämiga och jämnt kladdiga. MUMS!

09/22/11

använd dina styrkor och segla i mål

Gillar du ditt liv? Trivs du med dina relationer? Är du motiverad på jobbet? Når du dina träningsmål? Om svaret är ja säger jag grattis! men jag undrar också vad du gjort för att att det ska bli så här bra? Är du medveten om dina framgångsstrategier? Vad skulle det innebära för dig om du visste exakt vilka egenskaper det är som gjort att du lever det liv du vill?

Inom positiv psykologi älskar vi att utveckla de personliga styrkorna och identifiera framgångsstrategier. Så mycket anti-jante det kan bli och istället så mycket lycka och framgång som det kan bli!

I vår kultur är det vanligt med ett problemfokus. Vi jobbar med oss själva, relationen eller sammanhållningen på företaget först när det knakar i fogarna. Går det bra tar vi det för givet och helst låter vi bli att prata om det för vem vill vara en skytmåns? Som blivande psykologisk coach brinner jag för att alla människor, grupper, företag osv ska känna till sina styrkor och veta hur de ska göra för att använda dem på bästa vis. Man kan likna skillnaden mellan att ha ett problem- eller styrkefokus med en båt.

Svagheter och problem är hål i båtens skrov och självklart måste de lagas för att vi inte ska sjunka. Det som får båten att röra sig framåt och komma i mål är dock seglen. Båtens segel är dina styrkor och ju bättre du känner och kan navigera dem ju snabbare, enklare och roligare kommer din färd att gå. Fastna alltså inte i att laga läckande hål utan fokusera även på att utforska vad som får sig att gå framåt. Vill du veta mer om hur man kan göra detta är det bara att fråga för jag sitter inne på massor av verktyg från positiv psykologi som jag gärna delar med mig av.

Ett sätt att utforska sina styrkor på är att föra en Succé loggbok. Skriv ner situationer under dagen som både känns bra och ger bra resultat. Fundera sedan på och försök identifiera vad du gör och vilka personliga egenskaper du använder. Är man ovan att tänka i styrkor kan det vara svårt i början men det är bara att fortsätta fråga sig på vilket sätt du själv bidragit till den braiga situationen du befinner dig i.

09/22/11

energi

Jag gjorde det igen! Vaknade pigg och peppad kl 7 och drog iväg till gymmet med en kopp kaffe i magen. Körde ett eget cross-fit-pass med fokus på benen och nedre delen av ryggen och avslutade med en solig nedvarvningspromenad genom Skövde. Hemma vankades det omelett och en skål med kesella och Klippans hemmagjorda äppelmos. Nu blir det fokuserade förberedelser inför dagens coachingsession samt statistik- och evolutionsstudier. I kväll håller jag yogaklass. Underbar dag, say no more!

 

09/21/11

energiboost

Morgonträning, ja säger då det! Finns det någon skönare känsla än att vakna riktigt utvilad och längta efter att träna?

I morse var en sådan morgon och jag drog iväg till gymmet för ett relativt kort men intensivt pass med kettelbells och fria vikter. Efteråt gick jag en snabb promenad genom staden och njöt av känslan av  vara asstark :) och vetskapen att jag har en hel dag framför mig med massor av roliga saker att göra. Morgonträning brukar ge mig energi som räcker för hela dagen och jag längtar redan nu till imorgonbitti då jag tänker köra samma succéupplägg igen!

09/19/11

tror du på evolutionsteorierna?

”Vad tror du på? Tror du evolutionsteorin och typ naturen eller? Jag tror på vetenskapen och inte sådana där idéer om människans natur ”

Detta är en vanlig fråga jag får och ett ganska typiskt sätt att närma sig frågan om evolutionslärans trovärdighet. Evolutionsteori vekar i hög grad vara något man ”tror” på, som en ny religion, ett mode, ett uttryck för en vis människosyn. Teori verkar förstås synonymt som en idé och inte som en vetenskapligt underbyggd kunskap.

Teori inom vetenskapen betyder inte idé. Idé, eller hypotes, är bara det första steget för att skapa en teori. Genom vetenskaplig prövning, observationer och logik testas idén och i slutändan så antingen förkastas den, ger upphov till nya hypoteser eller så har en ny teori skapats. En teori är aldrig 100 % sann utan alla vetenskapsmän och kvinnor håller det som högts troligt att teorin med tiden kommer visa sig vara mer eller mindre felaktig. Teorin är det bästa man vet just nu och kunskap är alltid temporär.

Evolutionsmedicin/ Darwinistisk medicin är ett förhållande vis sett nytt vetenskapligt område. Nesse och Williams är de två forskare som brukar sägas ha myntat begreppet år 1990. Som namnet Darwinistisk medicin antyder så var det dock snarare Charles Darwin och hans farfar Erasmus som lade grunden för detta perspektiv för flera hundra år sedan.

Den stora skillnaden mellan Darwinistisk medicin och vanlig skolmedicin är att man med ett evolitionspersepktiv ställer sig frågan ”varför” och sedan söks svaret i evolutionen. Man tänker sig att sjukdomar och framförallt sympotomen är eller i alla fall ha varit adaptiv på något vis. Innan vi börjar behandla och fokusera på skolmedicinens fråga ”hur” och ”vad” bidrar evolutionsmedicinen men en djupare förståelse och i längden en behandling som i större grad kan angripa problemet och inte bara symptomen. Ett klassiskt exempel är feber som inom vanlig medicin ses som ett problem vilket kan botas med febernedsättande mediciner. Evolutionsmedicinen har frågat sig varför vi får feber och varför det är adptivt. Svaret är att feber är kroppens sätt att effektivisera bakteribekämpningen. Tar vi bort febern försvårar vi alltså kroppens egen förmåga att hantera sjukdomar. Inte helt fel att känna till va?

Förutom feber så kan ett evolutionärt perspektiv appliceras på de många andra sjukdomar och problem vi möter idag. Att vi möter en hel del problem idag är inte konstigt alls ur ett evolutionärt perspekitv med tanke på hur enormt mycket vår miljö och vår livstil förändrats under de senaste hundra åren. Människans största fördel har under evolutionen varit att hon är extremt bra på att anpassa sig i nya miljöer, men det är också kanske vårt största hot då det finns gränser för vår anpassningsförmåga. Sedan den neolitiska revolutionen för 10 000 år sedan har vår miljö förändrats mer än under hela den 2 miljoner år långa mänskliga evolutionen! Våra gener har inte hunnit anpassa sig och det är därför vi idag blir sjuka och mår dåligt på grund av vår livsstil som kännetecknas av en annorlunda kost, mindre fysisk aktivitet, mindre solljus osv. Vi lever i en miljö och på sätt vi inte är anpassade för och även om det ser ut att fungera ett tag så kommer bieffekterna med tiden. Den psykiska ohälsan kan också förstås ur detta perspektiv om man tänker på och jämför dagens ensamhushåll i stora städer med det liv i små grupper som vi egentligen är vana vid rent genetiskt.

När jag hänvisar till det naturligt visa, när jag strävar efter naturliga val och naturlighet gör jag det med denna bakgrund. Naturligt är för mig att leva i enighet med hur evolutionen anpassat mig. Den nu rådande miljön skiljer sig på så många sätt från hur vi är anpassade för att leva, och på det viset är det onaturligt för oss. Mitt mål är inte att bo i en grotta och leva som mina förmödrar gjort, men med kunskap om varifrån jag kommer kan jag göra bättre val i denna nya miljö.

Så, vad tror du på? ;)