Plats för efterrätt finns det alltid och vissa menar till och med att de har en extra godismage. Denna extramage tycks dock försvinna eller i alla fall minska bland de som äter LCHF-kost. Saffranskakan i inlägget nedan är det svårt att äta flera bitar av men hade det varit en vanlig sockerkaka hade i alla fall inte mina mättnadssignaler fungerat lika bra. Glass är också något som de flesta kan äta rätt stora mängder av men säg den som äter samma mängd vispad grädde utan att må illa!?
Förklaringen ligger i att socker får magsäcken att slappna av så att det blir mer rum i magen. När magsäcken blir större minskar också trycket och trots att man kände sig övermätt av middagen kan man efter en söt dessert känna sig mer sugen och nästan hungrig igen. En annan förklaringen är att kolhydraterna tas upp framför allt i tunntarmen och eftersom det tar lång tid innan maten är där tar det också lång tid innan man känner sig mätt på glass. Fett däremot tas upp tidigt under matsmältningen och det är därför man blir mätt så snabbt när man äter enbart grädde.
Jag gillar den här typen av forskning då den ökar förståelsen för varför socker är så svårt att avstå ifrån. Det har sagt förut men det tål att sägas igen, sockerberoende och svårigheten att inte ta en kaka till beror inte på dålig karaktär utan på de effekter som sockret har i våra kroppar.
Förstår du norska kan du läsa mer här.
Vad intressant!
Testa äta rent socker och se hurvida du skulle äta lika många kcal som du skulle äta om du åt glass, eller grädde för den delen. Rent energimässigt skulle du förmodligen äta betydligt mindre om du åt bara socker.
Glass består ju av fett och socker, som de flesta vet. Fett och socker är en fruktansvärt stimulerande och belönande kombination. Jag tror det är därför man äter mer. Det är både, eller varken, sockret eller gräddens fel.
Du har en bra poäng! socker + fett är en kombination som våra evolutionära kroppar älskar. Jag vill dock påstå att det är sockret som gör att vi kan äta så mycket mer än vi egentligen har behov av.
Håller med.
Under senaste månaderna har jag har dock laborerat en massa med socker i rimlig mängd och har hittills inte upplevt några nackdelar. Så länge jag äter ordentligt när jag väl äter och ger fan i att småäta så har jag inga problem alls med sirap på pannkakorna eller sylt på gröten. Jämn energi och ingen viktskillnad. Därmed inte sagt att det är en optimal lösning som passar alla. Men än så länge så funkar mitt sockerbruk väldigt bra.
Helt klart är det så att människor har olika insulinkänslighet, vissa reagerar bara av att få i sig mjölksockret medan andra som du kan äta sylt.
Seden ser jag väl ingen större vits med att äta socker bara för att det inte gör en sugen eller tjock då socker har en rad andra negativa effekter som inte märks lika tydligt. Men du vet säkert vad du gör
Nejnej, jag vet i princip ingenting. Det är det som är poängen med alla mina experiment. Jag trodde jag visste väldigt mycket men nu så har jag insett att det finns så extremt många aspekter att jag knappt är berättigad en åsikt. Jag är som ungefär som en ifrågasättande 3-åring.
Vad intressant, betyder det att det kan va smart att börja måltiden med bacon?
Japp, bacon ger ett jämnt och stabilt blodsocker! (bacon innehåller dock nitrat och rökarom som tyvärr inte är bra att äta…
)