Det blev en semla idag. Beredd dig på att skratta nu sa jag till Klippan och så höll jag upp kartongen med semlor. Han skrattade och mumsade gott och det gjorde jag med.

Semlor är dock inte vad det handlar om egentligen. I grund och botten är det, som en kommentar sammanfattade det så bra, frågan om att kunna frigöra sig från både sina egna och samhällets normer och hitta en medelväg mellan de logiska värderingarna och må bra känslan i stunden. Mina värderingar säger att jag vill vara egenföretagare med makten att själv bestämma när och hur jag ska tjäna mitt levebröd, de säger att jag bör se till att kunna ta ut min kandidatexamen i juni, de säger att jag vill äta en ursprunglig kost och söka lugn och återhämtning inte via sockerkickar utan skogspromenader eller meditation. En känsla säger dock att det kanske inte vore så tokigt att vara anställd trots allt, att jag egentligen inte bryr mig om examensbevis utan är mer intresserad av kunskapen i sig. Känslan säger även att det vore enkelt och gott att äta som ”alla andra” och ibland äta semla bara för att det ger mig en paus från mig själv.

Uttrycket ”lagom och lite av varje” har hittills varit en bra sammanfattning av hur jag inte vill leva. Jag har förknippat det med osäkerhet och en bristande förmåga att våga vara sig själv. Lagom och lite av varje skulle dock med framgång nog kunna tillämpas inom ramen för de egna värderingarna som ett sätt att hitta den där gyllene medelvägen… det tål att tänkas på tror jag.