Om alla kvinnor får järnbrist när de väntar barn, beror det då på en miss eller är det en överlevnadsstrategi från moder jord?

Med tanke på alla förändringar kroppen genomgår under en graviditet tänker jag att det vore väldigt konstigt om det här med järnet skulle vara en miss från evolutionens sida. Om det under evolutionen varit mer skada än nytta att ha låga järnnivåer så bord kroppen ”kommit på” ett sätt att lösa detta på. Eftersom detta uppenbarligen inte skett undrar jag därför om det kanske är så att det finns en poäng med att ha låga järnnivåer när man väntar barn?

Den förklaring jag kommit på är att bakterier växer av järn och ju mer järn som finns i kroppen ju större är risken att man drabbas av en infektion. Eftersom infektioner är ett allvarligt hot mot fostret kan mamman skydda sitt barn från att få en infektion genom att hon blir mindre mottaglig för bakterietillväxt.

Idag är infektioner inget större hot för oss men under vår historia kan mycket väl ett infekterat sår ha blivit mångas död. Gravida rekommenderas även idag att inte äta mögelostar, salami, påläggsmat nära utgångsdatumet och rå fisk på grund av risken för listeribakterierna som kan finnas i dessa produkter. Infektioner är alltså än idag och i vår del av världen en riskfaktor när man väntar barn.

Det som talar mot min teori är att järnbristen uppträder under andra halvan av graviditeten men fostrets känslighet för infektioner är som störst i början. Kanske är det dock så att det vore alltför kostsamt för kvinnan att ha järnbrist under hela graviditeten och foster som får infektioner i början får därför stryka med. Adaptioner är ju nämligen en fråga om balansen mellan kostnad och vinst och ett foster på några veckor är troligen, ur evolutionens synpunkt, inte lika mycket värt som den fertila kvinnans hälsa.

När ett foster dock klarat sig halvvägs genom graviditeten är vinsten av att detta foster föds friskt värt kostnaden det innebär för mamman att ha järnbrist under några månader.

Detta är bara mina egna tankar och jag har tyvärr inte funnit någon evolutionsforskning som undersökt saken. Med bakgrund i vad jag läst om kopplingen mellan järn och bakterier och bakterier och fosterskador låter det dock i mina öron inte som ett helt omöjligt svar på frågan varför den gravida kroppen klarar alla anpassningar en graviditet innebär men inte kan/vill hålla järnnivåerna på normalnivå.