01/22/13

sanningen om amning

Myter å myter, nu känner jag för att skriva om hur det verkligen ligger till med bröstmjölk och amning.

10 snabba fakta kommer här:

1. Rent biologiskt är vi anpassade för att amma våra barn fritt dygnet runt och upp till 4 års ålder, 7 år enligt vissa!

2. Fetthalten på mjölken varierar över dygnet och över tiden som man ammar. På kvällen och natten är mjölken fetare och ju äldre barnet blir ju fetare blir den också.

3. Nattamning ger inte upphov till karies.

4. Barn som får amma fritt och flera år får inga men för livet och de har inga problem med att flytta hemifrån och bli ansvarstagande vuxna. (Tvärtom mot vad Katrin Zytomierska gärna påstår och propagerar för).

5. Amning är mer än mat. Det är närhet, lugn, tröst och massa mys också.

6. Att trösta ett barn med bröstet gör inte att barnet tröstäter även som vuxen. Tvärtom är det troligen så att ett barn som växer upp i en miljö där man bejakar och besvarar behoven även gör det på ett sunt sätt när hen blir äldre. Att tröstäta är inte att bejaka sina behov utan det är tvärtom ofta ett vilset försök att hantera känslor som man inte lärt sig hantera på andra vis.

7. Förutom att näring är perfekt anpassad för barnets behov innehåller mjölken massor av antikroppar, bakterier och annat som barnet behöver för sitt immunförsvar och allmänna hälsa. Ingen ersättning i världen kan ersätta detta.

8. Bara för att man ammar är man inte per automatik en bra mamma och bara för att man inte ammar är man inte per automatik en dålig mamma.

9. Bröstmjölk kan även användas vid öroninflammation, ögoninflammation, sår, spruckna hälar och röda bebisrumpor. I kaffet går det också bra. Konstigt? Ja kanske men i så fall är det väl ännu konstigare att vi har en annan djurarts mjölk i kaffet?

10. Mjölken innehåller tillräckligt med järn för att barnets behov ska täckas. Om man tillämpar så kallad sen avnavling vid födseln är barnets järndepåer ännu bättre.

 

01/19/13

amningsmyter

Jag hörde om en läkare som sagt till en ammande mamma att ”efter ett år är amningen bara för mys för då är mjölken utan näring”. Det är så klart helt fel för mjölken är alltid full med näring, antikroppar och andra viktigt ämnen som gör barnet gott.

Det är så konstigt tycker jag att det florerar så många missuppfattningar kring amning och bröstmjölk, och särskilt när det är människor som har betalt för att veta bättre som sprider felaktigheterna. Själv har jag fått höra av två olika barnmorskor att ”efter tre månader försämras kvalitén på mjölken” samt ”vid sex månaders ålder måste, MÅSTE, barnet få smaka på annan mat”. Jag har bara bemött deras ”information” med tystnad och tänkt att de har så otroligt fel men att jag inte bryr mig om att säga emot. Frågan är dock vad som händer när mammor som är lite mer osäkra på amningen och sin mammaroll för höra dessa falska påståenden? Är det konstigt om föräldrar börjar ge sina barn välling efter tre månader när de fått veta att mjölkens kvalité sjunkit, ja kanske till och med blivit dålig?!

Jag har ammat Vidar sedan han föddes men i ärlighetens namn är det först de sista veckorna som jag har börjat gilla det. När kvinnor vars barn är stora uttryckt hur mysigt de minns att amningen var har jag undrat vad det är som är så mysigt sår, att väckas varannan timme nätterna igenom, svampinfektioner och ömma bröst. Förutom detta har jag också behövt vänja mig vid att blotta  mig inför människor jag för bara en tid sedan aldrig hade tänkt tanken att visa brösten för. Tvivlat på om jag ska fortsätta amma eller ej har jag dock aldrig och den inställningen hjälper när det känns motigt i stunden. Min plan är att amma länge, men det säger jag inget om till barnmorskorna för då får nog bara höra på mer missvisande fakta.

Vad har du fått höra för knasigheter om amning?

01/16/13

gravid och illamående? skyll på evolutionen!

IMG_3159 2

Som ni kanske vet gav jag mig på frilansyrket i höstas och nu finns min första artikel ute i butikerna. Hurra för mig! Underbar känsla att se sitt arbete i tryck och veta att massor av mammor och pappor nu får svar på sina frågor ur ett evolutionärt perspektiv, ett perspektiv jag tycker är viktigt och jättespännande.

Artiklen heter som ni ser ”Gravid och illamående? Skyll på evolutionen” och den finns i Föräldrar & Barns specialmagasin Jag är Gravid.

01/12/13

den heliga vällingen som visade sig vara förgiftad

Nestle_Valling_God_Morgon_Original_5_litNi har väl inte missat nyheten om att tungmetaller som bly och arsenik har hittats i välling och gröt till småbarn? Det är Testfakta som gjort studien och resultaten visar att halterna är så höga att om barnet ges gröt eller välling tre gånger om dagen blir halterna av bly så höga att det riskerar påverka hjärnutvecklingen negativt.

Suck och fy är vad jag känner.

Fy för att barnmatsföretagen gör så mycket reklam och ”informationsblad” där de ”upplyser” föräldrar om hur bra deras gröter är, ja faktiskt så bra att de kan ges redan från 4 månaders ålder och alltså istället för bröstmjölk. Och fy så klart för vi släpper ut så mycket tungmetaller i naturen som växter, och framför allt sädeslag!, suger i sig.

Suck för att hela idéen om att välling och gröt är absolut livsnödvändigt är så seglivad. Kom igen liksom, vad är det som är så heligt med mjöl av olika slag som blandats med vatten och sedan berikats med diverse vitaminer och mineraler så att det blir något näringsinnehåll över huvud taget?

Nog med klagomål. Vad gör vi nu då?

Jag hade aldrig tänkt ge Vidar vare sig gröt eller välling oavsett detta larm om tungmetaller. Orsaken är sädeslag inte är människomat. Punkt slut. När Vidar börjar visa intresse för maten jag äter kommer jag låta honom smaka den. Han kommer alltså få riktig mat i lagom stora bitar som han själv kan tugga på, känna på och lära känna i sin egen takt. Tvinga i honom puréer mot hans vilja kommer jag inte, söta maten med socker för att han ska acceptera den mer kommer jag inte heller, truga honom att äta när han inte vill ska jag också försöka låta bli och istället ska jag fokusera på att ha en avslappnad inställning till hans ätande och lita på att han äter när han är hungrig.

Tycker man flaskmatning är smidigt men inte vill ge välling längre föreslår jag att man gör äggmjölk. Recept här eller sök bara på google. Ägg innehåller allt utom c-vitamin så det är rena dundermaten för både stora och små! Har man ett barn som inte går upp i vikt som det ska är det också lätt att tillföra extra fett i mjölken.

Skrivit mer om min syn på mat för barn har jag gjort här- Myter kring modernt föräldrarskap 3.

Uppdatering: Millan påpekar en klok sak,

”Vill påpeka en sak med äggmjölk. Rå äggvita innehåller ett ämne (avidin) som hämmar upptaget av ett B-vitamin (biotin). Äggvitan måste upphettas till minst 70 grader i minst en minut för att detta ämne ska förstöras. Det är ingen fara att dricka äggmjölk, men dricker man mycket eller ofta är det bra att veta detta och kanske skippa äggvitan i äggmjölken (skippa rå äggvita överhuvudtaget).”

Jag skulle dock tro att äggvitan upphettas tillräckligt eftersom man häller på i princip kokande vatten och inom en minut är det väl heller ingen som hunnit hälla i sig drycken :)

11/28/12

förberedelser inför mammalivet

Fick en fråga av Linda om vad jag skulle ta med på en ”to-do-list” för den som planerar att bli gravid med syfte att ge sitt barn en så bra start som möjligt.

Jag har funderat en del på frågan för det känns inte helt rätt att skriva en sådan lista. Det blir så tydligt att vi lever i en knasig värld när man måste göra massa saker innan man blir gravid i rädsla för att barnet annars skadas. Varför lever vi i en miljö med så mycket gifter att blivande mammor känner oro och ett behov av att försöka avgifta sina kroppar för det kommande barnets skull? Varför säljs det så mycket dåliga produkter att man måste vara kemiexpert för att kunna förstå vad man kan och inte kan köpa? Varför är sjukvården så inkörd på sitt spår om vad hälsa och vård ska vara att inga andra alternativ presenteras?

Eget ansvar och massor av kunskap är idag ett måste om man vill leva ett, enligt mig, friskt liv i dagens samhälle. Eget ansvar är bra i sig men det blir svårt när samhället på så många sätt motarbetar en. Visste kan den som vill läsa på och välja annan mat än det Livsmedelsverket rekommenderar och visst kan man läsa på om förlossningar för att på så vis lyckas få en något så när naturlig förlossning i dagens medicinfrälsta sjukvård, men lätt är det inte utan det krävs mycket eget mod och kunskap.

Nu ser läget dock ut som det gör och då är det lika bra att acceptera det och gör det bästa av situationen. Den som inte håller med Livsmedelsverk, sjukvård, skolan osv. måste helt enkelt göra ett stort jobb själv. För att underlätta något för Linda, och andra som planerar att bli gravida, delar jag därför min ”to-do-list”.

- Strunta i vad Livsmedelverket säger om vad bra mat är. Ät istället naturlig mat/stenålderskost/lchf. 

- Håll nere på sockret. Läs mer om graviditet och socker.

- Ska du äta folsyra välj ett tillskott som innehåller den naturliga formen folat. Läs inlägg om det här. Ät också extra omega 3, magnesium och-d-vitamin om du inte redan gör det.

- Vill man detoxa eller gå ned i vikt bör man göra det innan man blir gravid. Aldrig under graviditeten eller när man ammar. Läs mer om bantning när man ammar.

- För att minska den egna samt det kommande barnets exponering för miljögifter välj ekologisk mat, endast helt naturliga hudvårdsprodukter, undvik plast- och teflon i din matlagning, köp så mycket begagnade möbler och kläder som möjligt där i alla fall en del av kemikalierna lämnat produkten, köp barnkläder som är gjorda av ull, silke och ekologisk bomull men undvik fleece som ju är gjort av gamla pet-flaskor!

- Vill man föda naturligt men på sjukhus kan du läsa min guide som du finner här.

- Träna ryggen så du orkar bära magen och rör på dig under graviditeten som det känns bra för dig.  Själv joggade jag tom 26:e graviditetsveckan och är övertygad om att jag mådde så bra och klarade förlossningen så bra mycket på grund av att min starka kropp.

- Gör gärna dagliga avslappningsövingar och lär dig djupandas. Det är både avstressande i stunden samt ett bra hjälpmedel under förlossningen.

- Läs gamla inlägg på bloggen och fråga mig om du vill veta något mer :)

 

11/27/12

klart man ska kunna samsova på BB

Läser på DN idag att Ackademiska sjukhuset i Uppsala förbjuder mammor att samsova med sina nyfödda på BB. Orsaken är att flera barn ramlat ur sängarna då dessa saknar grindar.

Det är så klart bra att någon åtgärd tas då bebisar verkligen inte ska riskera att åka ner i golvet, men bättre vore om man  införskaffade sängar som möjliggör en säker samsovning. Hoppas verkligen att Ackis, och alla andra sjukhus med för den delen, inte nöjer sig med att konstatera att mamma och barn inte kan sova ihop utan att de istället genast ordnar sängar med grindar, alternativt sidosängar till bebisarna som kan fästas sida-vid-sida med mammans.

På Vrinnevisjukhuset där jag födde saknade sängarna också grindar. Vi insåg på en gång när vi kom in i rummet och såg sängen att jag inte kunde sova där med vår lilla bebis. För att lösa situationen flyttade vi om i rummet så att min säng fick stå längs fönstret så att vi i alla fall fick en vägg som skydd. På andra sidan placerade vi en fåtölj och på så vis kunde inte min bebis ramla ur sängen. När BB-personalen såg vår ommöblering sa de att de aldrig sett något liknande men att det ju var en bra idé. De höll med oss om att det är mycket osäkert att sova tillsammans i en smal säng utan kanter.

Så, ska du föda på sjukhus och sängen inte har grindar, var inte rädd för att flytta om i rummet så att du kan ha ditt knytte hos dig även om natten. Och låt även personalen veta att sidosängar och/eller grindar på sängarna verkligen vore önsksvärt. Acceptera att man inte kan samsova på BB tycker jag inte att vi ska göra!

11/2/12

Myter om småbarn 2- barnets viktnedgång efter födseln

Det finns mycket mer att säga om samsovning och jag kommer säkerligen att återkomma till ämnet. Nu går jag dock vidare och delar mina tankar kring det att sjukvården förväntar sig och normaliserar att barn går ner i vikt efter förlossningen. 5-6% viktnedgång anses normalt och är nedgången större än 10 % ges mjölkersättning.

Det finns många faktorer som påverkar vikten men den man talar mest (endast?) om är huruvida mamman har tillräckligt med mjölk eller ej. Går barnet ner för mycket beror det på att hennes mjölkproduktion inte kommit igång så då ges barnet ersättning. Punkt slut och längre än så verkar det inte tänkas.

Jag vill dock tänka steget längre och börjar med att fråga och svara på varför mammans mjölkproduktion inte kommit igång.

- Har mamman och barnet haft tillräckligt mycket hud-mot-hud-kontakt för att produktionen ska stimuleras? På alla BB:n finns platsbaljor som man kan lägga barnet i men det bästa vore istället om mamman bar barnet. Att ha barnet nära kroppen påminner barnet om att det ska äta,  beröringen stimulerar brösten så att mjölken rinner till och sist men inte minst så utsöndras det viktiga amningshormonet oxytocin av beröringen.

- Är mamman stressad av någon anledning? Stresshormonerna motverkar oxytocinet som behövs för att mjölken ska rinna till. Med dagens förlossningsvård och sjukhusmiljö är det inte konstigt om många kvinnor blir stressade. Hon kanske inte upplever att hon är stressad eftersom hon inte förväntat sig någon annan förlossningsupplevelse än den hon fick men hennes kropp kan fortfarande ha höga nivåer av stresshormoner som en följd av den miljö hon fött i och de medicinska inblandningar som skett under förlossningen.

- Fick mamman syntetiskt oxytocin under förlossningen för att öka styrkan i värkarna samt efteråt för att livmodern skulle dra ihop sig? Att få syntetiskt oxytocin kan rubba kroppens egen hormonbalans så att produktionen av eget oxytocin minskar.

- Har mamman och barnet fått till ett bra grepp? Med fel grepp om bröstvårtan gör det ooont att amma och då är det inte konstigt om man ammar mindre.

Övriga saker som påverkar är

- Att ta epiduralbedövning under förlossning bedövar inte bara mamman utan även barnet kommer att bli bedövat och slött. Detta kan försvåra både det första amningsförsöket direkt efter förlossningen men det kan också göra så att barnet somnar och sover i ett dygn efteråt. Sjukvårdspersonal säger att det är ok om barnets sover det första dynget och att det är först dag två som barnet behöver väckas för att ammas om det sover mer än 4 h i sträck. Kanske vore det dock bättre om bebben inte vore så trött efter förlossningen så att den orkade komma igång och amma redan första dagen?

- Klampades och klipptes navelsträngen direkt eller väntade man och tillämpade så kallad sen avnavling? Om man väntar med att klippa navelsträngen kommer barnet att få i sig ytterligare 1 deciliter blod jämfört med om tillförseln stryps direkt. Det är viktigt av flera orsaker att barnet får i sig detta syrerika blod och en direkt effekt är att barnet blir piggare vilket i sin tur ökar chanserna för att det ska vilja och orka söka sig till bröstet. Om normen vore att alla barn avnavlades först när de fått i sig allt de blod de ska då skulle man kunna säga att direkt avnavling gav upphov till blodbrist. Idag är det dock inte en självklarhet att avnavla ”sent” så därför  betonar man att det är ”sen” avnavling och att blodet barnet då får i sig är ”extra”. Jag vill vända på steken också påstå att dirkekt avnavling är det samma som för tidig avnavling och att barnet då får blodbrist.

Jag undrar verkligen om viktnedgång skulle vara det normala om ovan nämnda saker åtgärdades först?

Vår Vidar gick upp i vikt sedan han fötts och av personalen fick vi faktiskt beröm för att vi bar honom istället för att som alla andra lägga honom i den där platsbaljan till säng.

Hans navelsträng klipptes först sedan moderkakan lossnat och strängen slutat pulsera, uppskattninsgvis 10-15 minuter efter att han fötts.

Jag tog inga som helst mediciner under eller efter förlossningen och trots att jag varit vaken och fött barn hela natten mådde jag bra och var vaken hela dagen. Vidar var också pigg och ville amma mest hela tiden vilket han så klart fick.

11/1/12

min mage är varm, mjuk, stark och älskvärd

Dagens lycka är att jag har gryyyym träningsvärk efter att igår ha kört mitt första ”riktiga” träningspass med TRX:en sedan lillen föddes. ”Riktiga” som i att jag svettades, fick upp flåset och känner träninsgvärk idag, till skillnad mot att ha tränat ”bara” för att återfinna kontakten med magmusklerna. Det var verkligen en konstig känsla att efter förlossningen inte ha några magmuskler alls! Självklart fanns de ju där men jag hade noll kontakt med dem och de första dagarna var det en ansträngning bara att komma upp från sängen. Sakta men säkert har jag dock hittat magmusklerna igen och varje dag ägnar jag dem en särskild stund då jag står i plankan och gör andra bra övningar för den post-gravida magen.

Mitt förhållande till min mage har verkligen förändrats under graviditeten. Från att i hela mitt liv tyckt att den kunde och borde vara plattare och starkare kände jag direkt efter förlossningen att min mage är finare än någonsin med all sin mjuka degighet! En konstig känsla som gick emot det jag är van vid att tänka, och kanske ligger skillnaden just där. Tidigare har jag tänkt på min mage. Tänkt på den som ett eget objekt. Ett objekt som borde eller i alla fall skulle kunna se ut på ett annat sätt. Efter förlossningen kände jag den och jag tyckte om den för vad den gjort.

Att tycka om sin kropp handlar för mig  om att flytta fokus från att tänka på kroppen som ett objekt till att känna och uppleva den inifrån. Min mage är inte längre något vars utseende jag jämför med alla bilder av andra magar som jag sett för att därifrån bestämma vad jag tycker om den mage som råkar vara min. Istället för bara en spegelbild är in mage en källa till krafter som kan skapa, bära och föda barn. Magen är den där varma och mjuka kroppsdelen som min lillkille kör in sina fötter i om nätterna när vi sover tätt intill varandra. Min mage har styrkan att resa resten av min kropp ur sängen på morgonen och den ger mig styrkan att orka bära min son utan att få ont i ryggen.

Vad är din mage för dig? Hur skulle du vilja att relationen mellan er såg ut?

10/28/12

amning och miljögifter- banta inte när du ammar

Fick veta idag att Viktväktarna har viktminskningskurser för ammande men att gå ned i vikt när man ammar vill jag säga är en dålig idé sett ur barnets perspektiv. Ur mammans perspektiv tycker jag visserligen också att det är en dålig idé att fokusera på viktminskning och att vägra sin kropp tillräckligt med energi under en tid då man v e r k l i g e n är i behov av energi men i det här inlägget ska jag fokusera på barnet.

När man ammar får man en extra bra frisättnig av fett från de egna fettcellerna och detta är i grunden något bra. Problemet är dock att vi lever i en förorenad värld och att de kemikalier och tungmetaller vi fått i oss under våra liv ligger lagrade i detta fett. När fettet frisätts frisätts således också miljögifterna och ammar man får tyvärr barnet sig en del av dessa gifter. För en kvinna är det tragiskt nog en riktig detoxkur att amma, långt överlägsen andra detoxkurer med örter, fasta och dyl men att det är sitt barn man matar med miljögifterna känns så klart inte alls kul.

När man går ner vi vikt sker också en ökad frisättnig av fett från cellerna med efterföljande frisättning av miljögifter och att amma och banta leder alltså till att frisättnig av fett och gifter blir extra stor! Detta är inget Viktväktarna nämner vilket jag tycker är helt fel men samtidigt förstår man ju att antalet kunder skulle minska om de informerade om att mammans bantning ökar halterna av miljögifter i hennes mjölk.

Att sluta amma och istället ge barnet ersättning kanske någon nu tänker är en bra idé. Så är det dock inte! Dels för att ersättningarna så klart också innehåller spår av miljögifter. Komjölk, majs, ris och allt annat som mjölkersättning görs på är ju minst lika exponerade för föroreningar och miljögifter som vi är och därför är det inget giftfritt alternativ. Den andra orsaken är att bröstmjölk innehåller mängder av spårämnen, särskilda fettsyror, enzymer m.m. som helt saknas i ersättningsprodukter. Dessa oersättliga ämnen ger barnet ett visst skydd mot miljögifter och de ger även många andra fördelar för barnets hälsa och utveckling.

Så, banta inte när du ammar och byt inte heller ut bröstmjölken mot ersättningsmjölk i tron att det skulle göra så att barnet får i sig mindre miljögifter. Njut istället av att du blivit mamma och ta dig en välförtjänt paus från allt vad vikthets och idealkroppar heter, för din egen och för ditt barns skull.

Källa:

Lignell, S., Aune, M., Darnerud, P, O., Cnattingius, S. & Glynn, A. (2009). Persistent organochlorine and organobromine compounds in mother´s milk from Sweden 1996-2006: Compound-specifik temporal trends. Environmental Research, 109, 76-767. 

10/23/12

frågestund om LCHF och graviditet

Fick några frågor av Jenny om LCHF-kost under graviditeten, ett ämne jag tänkt att ta upp och jag börjar med att dela mina svar på Jennys frågor. Har du några frågor får du gärna ställa dem också!

* Har du några tips på lite lchf-recept med mindre mejeriprodukter, är lite känslig mot för mycket grädde, creme fraiche mm och många recept har ju mycket sådana ingredienser, kanske har du något tips på var man kan finna bra recept?

Vi försöker också hålla mejeriprodukterna nere eftersom de lätt tar över hand så att man nästan bara äter mjölk i olika former. Att helt strunta i dem eller byta ut mot kokosmjölk tycker jag räcker långt. I en gryta/sås/soppa byter jag grädden mot kokosmjölk, osten och CF på en gratäng struntar jag i och så gör jag istället en mjölkfri äggstanning, istället för såser och ost som tillbehör äter vi avokado, nötsmör och majonnäs. Inspireras också av paleo/stenålders-recept som ju alltid är mjölkfria, spana in bloggen Primallife för massor av bra paleo-recept!

* Hur strikt har du ätit under graviditeten?

Bra fråga men jag vet faktiskt inte… Jämfört med strikt LCHF så har jag varit väldigt liberal men jämfört med vad Livsmedelsverket rekommenderar så har jag ju helt klart ätit en lågkolhydratkost. Potatis har jag ätit när det bjudits och mer frukt samt vanliga efterrätter har det också blivit. I början när jag mådde illa kunde jag inte heller få ner ägg under ett par veckor så då åt jag yoghurt och keso vill jag minnas. Nu på slutet var jag också extra hungrig och kolhydratsugen så de sista veckorna åt jag en hel del havregryns- och bovetegröt och det kändes helt rätt. Grunden har hela tiden varit LCHF-kost men jag har känt att min kropp både velat ha och klarat av större mängder kolhydrater.

Nu efter graviditeten är kolhydratsuget nere på noll igen, nu vill jag bara ha fett och proteiner! och det känns faktiskt väldigt skönt för även om min gravida kropp absolut skulle ha gröt så är mättnaden efter en äggfrukost behagligare.

*Fungerar kosten bra ihop med yoga träning, tycker du? min yogalärare rek. mig att äta mycket ris, grönsaker mm, men inget fett nästan och det mår jag inte bra av.

Jag har tränat och undervisat i yoga i många år och precis som du skriver är den klassiska yogiska dieten fettfattig och fokuserad på kolhydrater. Om man ser bortom de specifika kostråden tänker jag dock att yogisk mat handlar om att ta hand om sin kropp och ge sig själv det som man verkligen mår bra av. För min del mår och yogar jag bäst när jag äter LCHF- kost och från den synvinkeln vore det väldigt oyogiskt att tvinga sig själv att äta en kost jag inte mår bra av ”bara för att det ska vara så inom yogan”. Jag har också varit vegetarian och ätit yogiskt i 10 år så jag vet vad jag tackar nej till.

*Känner du att du fått en lagom viktuppgång?

Jag har inte fokuserat på hur mycket jag gått upp men när jag varit på MVC har jag ändå ställt mig på vågen och slutnotan för min del hamnade på +12 kg. Lillkillen utgjorde 3,8 kg av kilona och sedan försvann ju några till i och med förlossningen. Har inte vägt mig nu efteråt för jag bryr mig faktiskt inte. Jag tar hand om mig själv och vet att det även kommer resultera i en kropp vars utseende jag trivs med.