Category Archives: Vardagsbetraktelser

04/27/13

livet på landet

En himla bra sak med att bo på landet är att man kan odla sina egna grönsaker. En annan bra sak är att när man bor i kollektiv så är man flera som hjälps åt och då blir det inte så jobbigt heller.
För några veckor sedan började för förså och idag satte jag ut en del av krukorna i skuggan för att de ska vänja sig vid solen. Att jag i sommar kommer kunna gå och plocka stora squash, grönkål, portlak och broccoli från de här små plantorna känns helt otroligt. Snart ska vi också skaffa höns av typen Åsbo och jag ser verkligen fram emot att se när pojken börjar krypa efter dem  sommar.

Photo 2013-04-27 15 34 10

04/18/13

vill jag minnas stunderna framför iphone eller vidar?

Igår fick jag beröm på bussen av en äldre kvinna. Beröm för att jag hade sonen vänd mot mig i vagnen och för att jag hade ögonkontakt med honom snarare än en iphone. Hur sjukt är det inte att den synen ska vara så ovanlig att folk bemödar sig med att kommentera och berömma det? Det enda rätta är ju så klart att ha barnet vänt mot sig, dels för att det blir för mycket intryck för barnet annars men framförallt för att man ska se hur barnet har det och kunna föra en dialog med det. Och dessa iphones sen. Helt seriöst så sitter 99% av alla under 40 år och blippar med sina mobiler på bussen och t-banan och jag tvivlar på att det ser mycket annorlunda ut vid middagsborden.

Jag försöker vara medveten om hur och när jag surfar på mobilen men måste erkänna att det är svårt att låta bli den! Det är som att vi alla är fast i att ständigt behöva konsumera information och få bekräftelse, och därmed har vi  tappat bort förmågan att sitta för oss själv och tänka egna tankar samt ha egna upplevelser som är värdefulla även om de inte delas på Instagram. Prova själv att INTE gå in på favoritbloggarna, Facebook, Instagram, Tradera eller vad det nu kan vara som får dig att sitta naglad framför skärmen. Det är skitsvårt och jag får i alla fall en jobbig känsla i hela kroppen, som om jag missat något eller inte fått något jag verkligen behöver.

På dödsbädden, eller i gungstolen om 60 år, vill jag då minnas stunderna framför iphone och vad bloggare x och y tyckte om ditt och datt eller vill jag minnas ögonkontakten jag hade med min son? Vill jag minnas alla kap jag gjorde på Tradera eller vill jag minnas hur jag om kvällarna läste bra böcker? Vill jag att min pojk ska behöva konkurrera med en apparat för att få min uppmärksamhet? Vill jag riskera att han får minsta orsak att tro att jag bryr mig mer om mig telefon än vad jag bryr mig om honom?

Berömmet på bussen igår fick mig att hajja till för även om jag igår hade iphonen i fickan så händer det alltför ofta att den är framme och tar uppmärksamhet och värdefullt tid av det här som kallas livet.

Jag ska fundera på vad en lagom användning vore för mig. Hur mycket tycker du vore lagom för dig?

04/9/13

tur att det finns så generösa företag

Det är så fint att det finns företag som bjuder på sin kunskap gällande bra mat för barn. Att de även delar ut smakprover är så generöst att jag nästan rodnar. Idag fick jag hem ett helt kit från Netslé och som förstagångsmamma blir jag så klart jätteglad! Glad inte bara för att gratis är gott utan för att jag äntligen får lite vettig information om vilken mat jag ska ge mitt barn. Grabben är ju faktiskt hela sex månader nu och alltså alldeles för stor för tutte. Det är tur att Nestlé håller koll på detta åt mig och när jag som bäst behöver det kommer hem till mig med sina smakprover och broschyrer. Smakproverna har jag redan satt i mig och de var verkligen goda, gjorda på finaste havre- och vetemjöl och smaksatt med det godaste skummjölkspulvret! Eller vänta var gröten till pojken? Oj vad pinsamt att jag missade det, jag måste verkligen vara en dum mamma! Men tur alltså, tur att Nestlés produkter alltid finns nära till hands så att jag kan köpa ny gröt till barnet till ett mycket bra pris.

netslé

03/10/13

på plats igen

Vart har hon tagit vägen? Är hon instängd i bebisbubban? Har hon fallit ner i en förlossningsdepression?

Nu ska jag tala om för er var jag håller hus. Här, i det här huset bor vi i sedan några veckor.

barnbyn

Livet på landet utanför Norrköping insåg vi var för ensligt och med i princip alla vänner i Stockholm passar livet på landet utanför Stockholm bättre. Huset hyr vi och delar det med några vänner och jag förstår inte hur man kan komma å idén att bo själv med tanke på hur mycket roligare det är att bo kollektivt.

Förutom att ha flyttat fortsätter jag att jobba på med min frilanskarriär. Skriver numera för tidningarna Föräldrar & Barn samt Mat & Hälsa och älskar det! Här är min egen lilla arbetshörna, mysig va?

2013-03-01 16.12.52 2

Och sist men inte minst är det den här lille krabbaten som får min uppmärksamhet. Ganska precis fem månader gammal nu och idag fick han smaka palsternacka för första gången. Ingen höjdare… men han får vänja sig i egen takt och bråttom är det ju inte.

2013-03-01 08.52.14 2

12/2/12

mys framför brasan med julgott

Kvällen igår var verkligen fin. Söderköpings Brunn var urmysigt och jag hade gärna stannat där en vecka bara för att sitta framför den öppna brasan och promenera runt på Söderköpings idylliska kullerstensgator.

Mys vid brasan med Vidar

Att äta ett helt sockerfritt julbord gick så där… Trots ett bättre vetande smakade jag på både ostkaka, kokostoppar, tryfflar och annat småplock och oj vad gott det var. Godare än maten faktiskt, för vad är grejen egentligen med att serveras sjutton olika sorters kött och tusen tillbehör. Det blir verkligen inte gott tillsammans…men mysigt var det i alla fall och jag mådde som en drottning. Och det är allt jag har att säga nu för vid mitt bröst ligger en liten parvel som liksom suger musten ur mig. Skulle vilja skriva om att ha och ta ansvar i dagens Sverige men det får vänta.

12/1/12

Söderköpings Brunn

Strax ska vi åka till Söderköping för att gå på julmarknad och äta julbord med grannarna på Söderköpings Brunn. Jag och Klippan ska försöka att fokusera på den bra maten och helt se förbi gottebordet. Finns det mörka chokladtryfflar tar jag nog ett par men någon sockerkoma ska kvällen inte sluta i! För att lyckas gäller det att ladda mentalt och påminna sig om alla fördelar ett sockerfritt liv ger, samt att äta sig mätt på riktig mat förstås!

11/26/12

närvaro ger lugna barn

Närvaro är något Vidar lär mig att ha. Närvaro nu, nu, nu och nu. Har jag bara det så klarar vi det mesta men är jag stressad och någon annanstans märker han det med en gång. För en multitaskande person som är van att kunna skjuta på behoven och närvaron i nuet till förmån för framtiden är detta en spännande utmaning.

I helgen var vi som sagt i Uppsala och Stockholm och dagarna gick verkligen i ett. Vi träffade vänner, gick på maskerad, fikade på stan, åt lunch ute, åkte tunnelbana och tåg. Massor av nya miljöer och massor av stressmoment för mig att få öva på att hantera i en känsla av närvaro och lugn. Vidar är bara här och nu hela tiden. Han är sina känslor i stunden och är något bra tvekar han inte att le och är något jobbigt tvekar han inte att ge uttryck för det heller. Kompromisser hör liksom inte småbarn till, och kanske inte oss vuxna heller för jag mår också bättre när jag är mer i nuet och tar hand om de behov som finns just nu.

Utmaningen för mig ligger mycket i att våga lita på att det bästa är att vara i nuet. Det är så lätt att tro att lösningen är att ligga steget före men jag inser mer och mer att så inte är fallet, i alla fall inte för mig och Vidar. Rent konkret innebär detta att jag är beredd på vad som helst när som helst, men inte som att jag är beredd på det värsta utan som jag tar det som kommer när det kommer. Jag har inga förväntningar om att ”bara jag ammar nu så kommer han vara lugn sen när jag ska äta”.  Jag hade det i början men med resultatet att jag mest blev trött för att jag inte fick äta i fred trots att jag nyss ammat honom. Irritation och stress minskar när närvaron ökar men framförallt försvinner rädslan inför att göra nya saker med Vidar. Skulle vår resa ha behövt gå på ett särskilt vis hade jag nog aldrig vågat åka eftersom så mycket hade kunnat gå  ”fel”. Jag hade varit stressad och försökt förhindra alla fel och det hade Vidar garanterat känt av och så hade han också blivit stressad och allt som kunnat gå fel hade nog också gjort det. Nu tog jag det som det kom, gick på maskerad utan förväntningar om att vare sig komma i tid,  kunna äta maten samtidigt som de andra eller stanna särskilt länge. Istället var jag lugn och glad för det jag fick. Ett lugn som Vidar känner och blir trygg av, så trygg att han sov lugnt i min famn nästan hela kvällen medan festen pågick runt omkring oss. Jag fick allt det jag ville ha och det fick Vidar också, och inte för att jag låg steget före utan för att jag behöll närvaron i stunden. Närvaro är en strategi jag anar funkar på fler områden än barn…vad tror du?

11/26/12

på äventyr i storstan

Vi har varit på äventyr i storstan sedan slutet av förra veckan och därav den glesa uppdateringen här. Nu är vi dock hemma och jag ska se in i mig själv och se om jag har något spännande att dela med er. Ska bara landa här hemma igen och fixa runt lite i hemmet men sen så ska jag sätta mig ner och fundera på vad dagarna i Uppsala och Stockholm med 30-års fest och många fina möten med många olika människor satt för avtryck i mig.

Först ett besök hos min familj i Uppsala…

 … och sedan 30-årsfest med musiklatema. Vi var familjen Grease; Dany, Sandy och Junior.

10/1/12

på övertid

Beräknad förlossning + 6 dagar idag. Vad dagen har att erbjuda är ännu oklart men tidigare plusdagar har vi fördrivit på nedan följande vis.

BF+5. Vi plockar  svamp och jag hoppas att allt böjande ska sätta fart på Loppan. Den ända som händer är dock att jag får ont i ryggen och känner mig trött, samt att vi fick mängder av svamp att rensa resten av kvällen.

BF +4. Kan man dansa fram bebben?

BF +3. Vi löser IQ-test och tittar på regnet utanför köksfönstret.

BF +2. Jag går min längsta och snabbaste promenad på nio månder. Svettas massor och känner mig tung men roligare än så blev det inte.

BF +1. Jag testar magmusklerna och de ser ut att vara vid relativt god vigör.

09/20/12

frågor?

Sista besöket hos barnmorskan idag så nu finns det verkligen inget mer att göra än att vänta..! Klippan och jag försöker njuta av att bara vara vi två genom att äta lunch ute i Norrköping och känna hur skönt det är att få sova ostört och så länge vi vill… men in ärlighetens namn så börjar det kännas krystat med denna ”tvångsnjutning”. Vi vill inget heller än att störas och upptas av vår lilla bebbe nu!

Visserligen, eller kanske just på grund all den tid jag har just nu, så har jag lyckats sälja in lite frilansmaterial till Aftonbladet Söndag som jag sitter och skriver på men annars kan min hjärna inte tänka på mycket annat än bebis. Jag vill dock gärna tänka på annat som om ni kära läsare har önskemål om ämnen ni vill att jag tar upp eller om ni sitter på några frågor- shoot! Ge dem till mig!